Another great site

Om du gillar min blogg, då kommer du antagligen att gilla den här sajten - http://www.aynrand.org/ .



Om du tycker att mina åsikter är tankeväckande, och undrar var du kan djupare utforska dem rekommenderar jag att du läser Ayn Rands idéroman, Och världen skälvde. Du kan köpa denna roman här - http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565 .

Kolla min ezine - www.radikalen.se .

Wednesday, March 31, 2010

Den amerikanska vänsterns självmord?

Frågan kan ställas om president Obama håller på att leda den amerikanska vänsterns kollektiva självmord – med sin konfrontationsinriktade sjukvårds-”reform” och sin okontrollerade ökning av det federala budgetunderskottet?

Den amerikanska vänstern har under många decennier kunnat flytta fram välfärdsstatens positioner genom att dra nytta av högerns önskan om samarbete och konsensus. Högern, som för det mesta har bestått av Republikanerna, har varit rädd för konfrontation. Den har satsat på en ”me too” politik, ungefär som våra moderater har gjort här i Sverige. Republikanerna har, precis som de svenska moderaterna, velat gå i samma riktning som vänstern, fast bara litet långsammare. Och när Republikanerna har suttit vid makten, har de aldrig rullat tillbaka välfärdsstaten. Att rulla tillbaka redan införda välfärdsprogram har endast demokratiska presidenter, som t.ex. president Clinton, vågat sig på (President Clinton införde restriktioner i det amerikanska motsvarigheten till socialbidragssystemet. Han skärpte t.ex. arbetskraven på bidragstagarna. Dessa ”höger”-reformer som Clinton införde förbättrade välfärden för de fattiga i USA väsentligt, samtidigt som de bidrog till att förbättra statsfinanserna).

Men denna tradition, ”konsensuspolitiken" (på svenska ”samförståndspolitiken”) håller president Obama på att överge. När Obama började försöka genomföra sin långtgående socialisering av den amerikanska sjukvården mötte han motstånd. Hans instinktiva reaktion på motståndet var att helt enkelt köra över det som en ångvält. Opinionsundersökningar visade att en majoritet av de amerikanska väljarna var motståndare till hans ”reform”. Obama svarade med att myndigt förklara att väljarna var för dumma för att förstå vad hans reform handlade om, och varför den var så bra. ”Pappa staten vet bäst” var Obamas inställning. När det sedan visade sig att han riskerade att inte få tillräckligt många röster i kongressen för att få sin ”reform” genomförd, blev Obamas svar på det problemet att försöka fuska med röstningsprocedurerna. Nu skulle ”reformen” inte införas genom ”a vote process”. I stället skulle den införas genom ”a deeming process”. Obama maktbegär var så starkt att han tydligen inte ens drog sig för att bryta mot den amerikanska författningen för att trumfa igenom sin sjukvårds-”reform”. ”Går det så går det” verkade Obamas filosofi vara. Nu har Obama fått sin sjukvårds-”reform” antagen - men det kan visa sig vara fråga om en Pyrrhus-seger.

Och Obama verkar strunta fullständigt i de ekonomiska kostnaderna för sina ”reformer”. Obama har ökat den federala statsskulden med mera än 1.000 miljarder dollar på bara några månader [Jag skrev dessa rader i början av år 2010]! Den amerikanska statsskulden har aldrig tidigare ökat så mycket så snabbt. Snart kommer, sannolikt, världens sparare att vakna och inse att den amerikanska federala staten inte har en snöbolls chans i helvetet att betala tillbaka de här jättelika lånen. Då kommer nog räntorna som den amerikanska staten tvingas erbjuda för att skaffa fram köpare till alla sina statsobligationer, att skjuta i höjden. Det kan då bli en härdsmälta för de amerikanska statsfinanserna. Och vad kommer att hända med dollarn? Och med guldpriset? Och med världskonjunkturen? Things may get ugly.

Nu är det så att friheten i USA har trängts tillbaka så mycket och så länge att Obamas maktkupp kanske inte går att stoppa. Kanske har USA redan glidit så långt utför sluttningen att det är för sent för att rädda friheten. Men å andra sidan – det finns många tecken som tyder på att den amerikanska vänstern denna gång har gått för långt, för fort. Det amerikanska folket visar tecken på att börja vakna.

Ett av dessa tecken är ”the Tea Party” movement. Denna rörelse består av tusentals och åter tusentals gräsrötter som spontant har börjat protestera mot Obamas maktövergrepp. De har tagit sitt namn efter ”The Boston Tea Party”, en politisk aktion i det koloniala Amerika som tände gnistan som blev till det Amerikanska frihetskriget, kriget som ledde till USAs skapande. Så de nuvarande aktivisterna har klart för sig att friheten är allvarligt hotad - och att de måste utmana makten på ett liknande sätt som de amerikanska kolonialisterna utmanade Storbritannien i slutet av 1700-talet. De omvälvande konsekvenserna av denna utveckling kan inte överskattas. I decennium efter decennium kunde den amerikanska vänstern flytta fram sina positioner i politiken utan att möta något principfast motstånd. Ingen ifrågasatte vänsterns moraliska rätt att skapa en välfärdsstat. Men nu börjar många amerikaner att börja ifrågasätta välfärdsstatens moraliska berättigande. Och de är inte rädda för att höja sina röster och tala ut. President Obama har således rört upp ett getingbo.

Nu har republikanska kommentatorer i massmedierna, och republikanska politiker, börjat med att ventilera offentligt möjligheten att gå till val i höst på löftet att avskaffa Obamas sjukvårds-”reform”. Något liknande har inte hänt i USA på minst en mansålder. Aldrig tidigare så länge jag kan minnas, har republikanska politiker i USA vågat prata högt om att avskaffa Demokraternas redan införda välfärds-”reformer”. De redan införda välfärdsprogrammen har tidigare kallats för ”the third rail of politics”. Att ens röra vid dem har betraktats som politiskt självmord. Men nu är det kanske vänstern i USA som håller på att begå självmord genom att införa välfärds-”reformer”!

Det politiska klimatet i USA har förändrats radikalt sedan Obama blev president. Högern börjar morska upp sig, och börjar visa tecken på att utveckla egenskapen ryggrad. En faktor som sannolikt har haft en betydelse för denna utveckling är den kraftigt ökade uppmärksamheten som Ayn Rand, högerns främsta filosof, har fått i USA under de senaste två åren. Försäljningssiffrorna för Ayn Rands magnum opus, Atlas Shrugged, har skenat under bara det senaste året. Under år 2008 såldes Atlas Shrugged, den berömda romanen som är kapitalismens främsta litterära lovsång, i runda slängar i 200.000 exemplar i USA. Enbart under år 2009 har Atlas Shrugged sålts i väl över 500.000 exemplar i USA. Det har gått troll i försäljningen av Atlas Shrugged! Och vi har till stor del president Obama att tacka för det. Gång på gång ser man i USAs massmedier uttalanden om hur kusligt det är att den skrämmande utvecklingen som skildrades i Atlas Shrugged nu håller på att spela ut sig i verkligheten i Amerika idag. Gång på gång har kommentatorer påpekat i massmedier att Obamas politruker liknar intill förväxling de skurkar som Ayn Rand målade i grälla färger i Atlas Shrugged. Atlas Shrugged går igen s.a.s. i Obamas administration.

USA står nu och väger. Utvecklingen kan gå åt båda hållen. USA kan möjligen fortsätta att glida utför, mot den socialistiska/fascistiska diktaturen som skymtar i fjärran. Obama är en kallhamrad maktmänniska. Han kan avskaffa mycket av den frihet som finns kvar i USA - om bara det amerikanska folket låter honom.

Men å andra sidan - kanske det amerikanska folket fortfarande har kvar så pass mycken självaktning att de inte låter honom?

Det finns en väldigt stor fördel med president Obama. Han ställer konflikterna på sin spets. Han är dålig på att dölja att syftet med hans välfärdspolitik ingalunda är att gagna småfolket - utan istället bara är att roffa åt sig själv mera makt. Obama beter sig på samma sätt som Olof Palme antagligen skulle ha kommit att bete sig så småningom om han inte hade mördats. Han trängtar efter makt. Och han vill inte, eller förmår inte, att dölja det effektivt. Detta kan ge upphov till ett politiskt motstånd till välfärdsstaten värt namnet. Kanske amerikanska folket vaknar och äntligen ser hotet mot friheten - och börjar reagera.

Vi kan alltid hoppas.

1 comment: