Another great site

Om du gillar min blogg, då kommer du antagligen att gilla den här sajten - http://www.aynrand.org/ .



Om du tycker att mina åsikter är tankeväckande, och undrar var du kan djupare utforska dem rekommenderar jag att du läser Ayn Rands idéroman, Och världen skälvde. Du kan köpa denna roman här - http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565 .

Kolla min ezine - www.radikalen.se .

Wednesday, March 24, 2010

Kristendomens onda moral

Väldigt många människor inbillar sig att utan religion skulle det inte finnas någon moral. De håller med Dostojevskij – ”Om Gud inte fanns, skulle allt vara tillåtet.” Men sanningen är att religionen förintar moralen. I synnerhet Kristendomens moraliska budskap är ond - och dess inflytande gör att någon moral värd namnet ej längre existerar i västländerna.

På vilket sätt?

Det allra värsta med Kristendomens morallära är att den, rent principiellt, ställer det goda i det ondas tjänst. Detta visas tydligast av Jesu öde. Jesus var, enligt Kristendomen, det moraliska idealet personifierat. Jesus var den fullständigt osjälviska människan – och att vara osjälvisk var självaste essensen av att vara moraliskt god enligt Kristendomen. Jesus dog med berått mod en kvalfull död på Korset. Det var hans, enligt Kristendomen, sublima och storartade moraliska handling. Och vad var syftet med den handlingen - den yttersta uppoffringen? Att frälsa resten av människorna - som enligt Kristendomen var förtappade och proppfyllda av synd. Så enligt Kristendomen borde den bästa människan dö en kvalfull död - i syfte att tjäna de dåliga människornas intressen! Så enligt Kristendomen borde det Goda tjäna det Onda!

Att det goda skall tjäna det onda är en inneboende logisk konsekvens av altruismen - vilken är den filosofiska facktermen för den sorts morallära som Kristendomen förespråkar. Altruismen förkunnar att det moraliska idealet är att offra sig för andra. Så uppoffring, d.v.s. att ge avkall på värden, är den största dygden enligt altruismen. Men om det är en dygd att ge avkall på värden - då måste det väl vara en synd att i stället erhålla värden? Och då måste väl den människa som tar emot de värden som de moraliska föredömena ger avkall på - hon måste väl vara en syndfull och eländig rackare? Och varje gång en altruist offrar ett värde -måste väl med logiskt nödvändighet någon annan ta emot värdet? Och den människan som tar emot det uppoffrade värdet är väl alltid en syndare - i och med att hon just tar emot?

Så du ser - altruismen innebär till sin natur att de goda bland människorna tjänar de ondas intressen! Närhelst de dristar sig till att faktiskt praktisera den altruistiska moralen. Om jag ger mina pengar till en lodis, och den lodisen tar emot pengarna - då är ju jag moralisk god samtidigt som lodisen är en syndare, enligt altruismens logik. Och jag tjänar ju lodisens intressen just p.g.a. att jag dristar mig till att försöka vara moraliskt god! Så du ser den sjuka logiken hos altruismen?

Men det finns mera. Kristendomens moral gör att människor börjar uppfatta självaste moralen som varande deras fiende. Moralen säger ju att de ska gå miste om deras värden, d.v.s. att de ska förlora det som gör livet värt att leva. Så de börjar hata moralen och de börjar tycka att det bara är dumt att ha ambitionen bete sig på ett moraliskt gott sätt.

Altruismen säger nämligen, som sagt, att man skall ge avkall på sina värden. T.ex. att om man har en skjorta och man råkar träffa på en man som saknar skjorta, då skall man ge den mannen ens egen skjorta, och sedan gå barryggad själv. Men ens värden, dem är de saker man har som är värdefulla - som betyder något positivt för ens eget liv. Som t.ex. en skjorta som skyddar mot solen, mat som mättar hungern, mediciner som botar sjukdomar o.s.v. Och om man ger bort sin skjorta, sin mat, sina mediciner o.s.v. till andra - då blir ens eget liv sämre. Och i förlängningen dör man!

Ingen människa tycker väl om att försaka och dö? Så en moral som säger att det är just det som man skall göra uppfattas snart som en fiende av de flesta människor! Så altruismen tenderar att vända bort människorna från moralen. M.a.o. ”övertalas” människorna av altruismen till att bli omoraliska till sitt leverne.

Detta kan vi se i historien. Se på vilka fruktansvärda omoraliska handlingar prästerna och påvarna har begått genom år hundraderna. Tänk på den bestialiska tortyren som kyrkans män ägnade sig åt på Medeltiden, innan Kristendomen hade tämjts och tyglats och kastrerats av förnuftets inflytande. Och tänk på vilken syndfull och pråliga leverne påvarna tills nyligen brukade ägna sig åt. Sådana påvar som Borgia genomförde regelrätta orgier i självaste Vatikanen. Bokstavligen! Och tänk på alla katolska präster som har förgripit sig på körgossar! Vart tog deras moral vägen?

Eftersom den kristna moralen är i grund och botten livsfientlig, vill de flesta människor inte praktisera den. Vem vill efterleva en moral som gör ens liv till en pina - eller som rentav förintar den? Så Kristendomens moral framställer med nödvändighet massor av människor som struntar i att försöka vara moraliska.

Ytterligare en ond egenskap hos den kristna moralläran är att den ger människor utmärkta rationaliseringar för de allra värsta sorternas fördärv. Vilken ondsint handling som helst kan ”rättfärdigas” med tanken att ”Jag gör ju detta inte detta för min egen skull!” Så när de kristna utsatte kättare för hiskeliga tortyrer på Medeltiden brukade de kristna bödlarna resonera ”Vi utsätter dessa stackare för plågor nu. Men som en följd av att vi tvingar dem att göra avbön, räddar vi deras själar från att brinna i Skärselden i all evighet. Så vi gör kättarna en tjänst när vi torterar dem till döds!” Så de kristna bödlarna, dessa odjur som älskade att plåga människor, de kunde inbilla sig själva att de i själva verket var moraliska höjdare! Därför att de var ju osjälviska när de räddade kättarnas själar medelst tortyr!

Det är så ironiskt! Väldiga mängder människor världen runt inbillar sig att den kristna kyrkan är moralens bålverk. Och att utan kristendomen skulle det inte finnas någon moral överhuvudtaget. Men som vi kan se nu är Kristendomen en av moralens arvsfiender. Ingen institution i västländerna, har gjort moralen så stor skada som just Kristendomen!

No comments:

Post a Comment