Altruismen som härskarteknik

Sveriges socialister har härskat i politiken i mera än 75 år. Vad beror de svenska socialisternas framgångar på? Vad är härskartekniken som är nyckeln till deras länge bestående makt?

Jag vågar påstå att socialisterna har framförallt ett supervapen – skuldkänslorna som de kan väcka hos motståndarna med bruk av den altruistiska moralläran. Altruismen är socialisternas främsta härskarvapen.

Här följer några konkreta exempel.

Första exempel:

Borgarna klagar på de höga, ”konfiskatoriska” skatterna. Borgarna, och i synnerhet Moderaterna, lovar att avskaffa ”värnskatten” om bara de får makten. De påpekar att ”värnskatten” är en rent destruktiv skatt. De förklarar att den inte bringar in några pengar till statskassan, netto, därför att när staten lägger beslag på en så stor del av medborgarens inkomster som mer än 50% - då arbetar och då sparar medborgaren mindre. Eftersom höginkomsttagaren då får mindre inkomster, blir statens skatt på höginkomsttagarens inkomster mindre än den annars hade varit - trots att skatten, räknat i procent, är oerhört hög! Så – enligt Moderaterna själva skulle statens skatteintäkter öka, om värnskatten avskaffades. Det skulle inte behövas några "smärtsamma" utgiftsminskningar för att ”finansiera” skattesänkningen.

Men borgarna vann ju valet för flera år sedan - och Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt blev statsminister medan Moderaten Anders Borg blev finansminister. Men avskaffades värnskatten? Nej – värnskatten finns kvar och den fortsätter att förstöra.

Vad kan detta bero på? Det beror på att så snart som en borgerlig regering sänker skatterna för ”de rika” - då kommer sossarna springande och säger att regeringen ”gynnar de redan rika”. Borgarnas politik uppmuntrar därmed ”själviskhet”. Borgarnas politik förleder medborgarna till att bara ”tänka på sig själva”. Borgarnas politik utgör m.a.o. en yttring av egoismen - närhelst en borgerlig regering sänker skatterna på de rika. De rika får ju då behålla mera av sina egna pengar - och att slå vakt om sina egna pengar är ju ”själviskt”!

Så när borgarna gör en ansats att sänka värnskatten kommer sossarna och anklagar dem för att "gynna de redan rika". Då drabbas borgarna genast av skuldkänslor. Och borgarna står inte ut med skuldkänslorna. De slår till reträtt för att slippa skuldkänslorna. Och statskassan får lida när värnskatten består.

Ett andra exempel:

Borgarna visar att sjuka människor dör i köerna i den offentliga sjukvården. Borgarna börjar prata om att privatisera sjukvården för att rädda människoliv. Men sossarna kommer och skriker om att då kommer ”plånboken” att styra. De som ser till att tjäna mera pengar än Medelsvensson, genom att vara mera produktiva än landets Medelsvenssons - dessa rackare kommer ju att kunna köpa sig ännu dyrare, och kanske även bättre, sjukvård än dessa Medelsvennssons. Och det blir ju gyllene tider för egoismen, heter det. om varje medborgare tar ansvaret för sin egen och sin egen familjs sjukvård istället för att behandlas som ett osjälvständigt boskap i ett socialistiskt sjukvårdssystem. Så borgarna slår till reträtt och försöker åtgärda den senaste krisen i sjukvården genom att lappa och laga med ”besparingar”. Som gör att ännu flera människor dör i sjukvårdsköerna! Så återigen: Så snart sossarna börjar snacka om ”egoismen” - då slår borgarna till reträtt.

Ytterligare ett exempel:

Borgarna upptäcker att massor av ungdomar inte ens kan läsa och skriva ordentligt efter att ha gått ut ur den offentliga skolan. Så de börjar snacka om att införa privata skolor och ett system med ”skolpeng”. Med skolpeng kommer samtliga barn att garanteras att deras föräldrar har råd att skaffa dem en plats i en skola. Och eftersom det skulle råda valfrihet i ett sådant system skulle föräldrarna ha stora möjligheter att välja bort de dåliga skolorna, d.v.s. de skolor där deras barn inte ens får lära sig att läsa och skriva ordentligt. Och samtidigt som barnen skulle få en bättre utbildning skulle systemet också spara pengar åt staten - eftersom skolorna fick konkurrera med varandra om eleverna, vilket skulle pressa kostnaderna och priserna. Men, men – sossarna kommer och klagar på att det kommer att uppstå ”gräddfiler”! De föräldrar som är klokare och/eller mera välutbildade, de skulle ju tendera att välja bättre skolor för sina barn än de föräldrar som bara var medelmåttor när det gällde utbildning och intelligens. Så vissa barn skulle komma att bli ”privilegierade”. Vissa barn skulle nämligen få en ännu bättre utbildning än andra. Det skulle då heta att "det är synd om de barn som inte får en lika bra utbildning som de med de `bästa´ föräldrarna". Och socialdemokraterna kommer då att resonera underförstått att det vore att föredra för de barn som hade mindre "bra" föräldrar att de själva fick en sämre utbildning - om bara resten av barnen fick en precis lika dålig utbildning, de också. ”Ignorans och dumhet fördrages med jämnmod, när de delas av alla.” som den gamla ondsinta sossen Ernst Wigforss skulle ha uttryckt det. Och borgarna slår givetvis till reträtt, och de låter den socialistiska fördumningsapparaten bestå, närhelst sossarna använder den där gamla slitna skuldbeläggningstekniken. Så de arma unga får bara fortsätta att i många fall bli till funktionella analfabeter!

Här är ett fjärde exempel:

Nyliberalerna hos Moderaterna förespråkar emellanåt en legalisering av narkotikan. De säger att de motsätter sig förmyndarsamhället - d.v.s den sortens samhälle där staten försöker skydda vuxna människor mot sig själva. Och en del konservativa Moderater sympatiserar faktiskt med tanken att legalisera narkotikan - eftersom kriminaliseringen av drogerna för med sig enorma problem med bl.a. en skenande organiserad brottslighet - problem som drabbar även de skötsamma medborgarna. Så det händer någon gång emellanåt att Moderata politiker börjar mumla om att legalisera drogerna. Men då dyker sossarna genast upp och börjar orera om ”den egoistiska nybrutalismen”. Det är så synd, så synd om de där vuxna som är så dumma och depraverade att de väljer att knarka - är tydligen tanken. Så polisen måste få ännu mera pengar till att jaga narkotikan med. Och de skötsamma knegarna måste tvingas att ”hjälpa” knarkarna genom att skattepengarna, som det ju är ont om, slösas bort på ”behandling” och rundsmörjning av parasitära pundare. Och Moderaterna går med på det! De står nämligen inte ut med skuldkänslorna. Och den organiserade brottsligheten - den fortsätter att leva högt på knarkhandeln som politikerna möjliggör åt dem!

Allt det här eländet beror på en enda sak. Nämligen att nästintill samtliga svenskar accepterar den altruistiska moralläran!

De känner att det är något skumt med att gagna sig själv - även när någon gagnar sig själv med genomärliga medel. Och det är samtidigt ädelt att hjälpa andra känner de - även när de gör det med moraliskt förkastliga medel - som våld. Altruismen är ett arv från Kristendomen - ett arv som har förstärkts i vår kultur av filosofen Immanuel Kants giftiga inflytande. För att vi skall bli kvitt socialismen måste vi först förkasta den altruistiska moralläran. Så länge som människor inbillar sig att det är ädelt att leva för andra människors skull, kommer de att inbilla sig att socialismen är ädelt. Socialismen är ju det system där alla tvingas leva för alla andra - d.v.s där alla tvingas till att vara en slav åt alla sina medmänniskor. Så länge som borgarna inte orkar kräkas upp det altruistiska giftet kommer sossarna alltid att kunna härska - genom använda altruismen för att väcka skuldkänslorna till liv hos borgarna närhelst borgarna gör ansats att rulla tillbaka socialismen.