Sexköpsbrott - hur skall domstolarna kunna döma?

Det finns åtskilliga vänstermänniskor, t.ex. socialdemokraten Claes Borgström [Jag skrev ursprungligen denna essä som ett svar på ett inlägg av en viss Claes Borgström på den svenska debattsajten Newsmill i början av år 2010 - http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/25/sexkoparna-ska-ha-langre-fangelsestraff ], som förordar - eller kanske ”hetsar för” är ett bättre uttryck - att sexköpare skall få hårdare straff. Normalt sett brukar vänstermänniskorna skälla som f-n på Moderaterna närhelst dessa kräver hårdare tag mot exempelvis inbrottstjuvar, vandaler, upploppsmakare och dylikt. Men just när det gäller sexköp verkar vänstermänniskorna törsta efter hårdare straff - ungefär som kristna fundamentalister törstar efter att homosexuella skall straffas när de dristar sig till att älska någon av "fel" kön!

Detta oroar mig. Därför att lagförbudet mot sexköp röjer vägen för maktmissbruk och rättsröta. Problemet är nämligen att det är omöjligt att på ett objektivt sätt avgränsa ”sexköp” mot legitim romantik.

Låt mig konkretisera. Förra året [Jag skrev som sagt denna essä år 2010 - d.v.s. året efter det att jag gifte mig] var jag inledningsvis singel. Men förra maj träffade jag en trevlig kvinna vid namn Thi. Jag dejtade henne under sommaren. Jag bjöd henne på fika på kaféer, jag bjöd henne på måltider på krogen, jag bjöd henne på bio. Och när vi i augusti skulle gifta oss betalade jag kostnaderna för blommorna hon hade vid bröllopet och kostnaden för bröllopsmiddagen (vilken gick på ca. 4.000 kronor, eftersom vi hade många vänner och släktingar). Gjorde jag mig skyldig till ett olagligt sexköp då jag lade ut en icke-föraktlig summa pengar på projektet att vinna Thi?

Sexköpslagens tillskyndare skulle säkert att utbrista ”Självklart inte! Det är fullständigt skamlöst demagogi att jämföra dejting med sexköp. Du, Henrik, gifte ju dig med Thi - så det är alldeles uppenbart att du inte ägnade dig åt köp av sex!”

Men är det så himla uppenbart? Min kärlek till Thi är ju ingalunda platonsk. Jag njuter av att ha sex med Thi! Hur skulle en domstol kunna veta säkert huruvida jag gjorde mig skyldig till köp av sex eller inte - med tanke på att jag bjöd Thi på krogen, på bio, på blommor o.s.v.? Det finns väl inte någon liten flagga som sitter på mig och avslöjar huruvida jag ”verkligen” älskar Thi - eller om jag bara betraktar henne som ett stycke kött som jag önskar idka animalisk sex med? Och ingen kan väl på allvar påstå att faktumet att jag gifte mig med Thi bevisar att jag verkligen älskar henne? Det händer väl emellanåt att män gifter sig med kvinnor bara för att de vill ha sex med hennes kropp?

Sexköpslagens tillskyndare resonerar att det på något vis går att bara ”se” skillnaden mellan ett köp av sex å ena sidan och ett legitimt fall av dejting å den andra. Tja, när en man kör med sin bil längs Malmskillnadsgatan och han plockar upp en kvinna han får syn på som bara går där på gatan i en kort kjol – då är det tämligen uppenbart att det är fråga om ett köp av sex.

Men när polisen börjar jaga sexköparna på allvar - då kommer dessa givetvist att anpassa sitt beteende! Och det kommer de prostituerade också att göra. Torskarna och fnaskarna kommer att se till att ge sken av att de ägnar sig åt legitim dejting. Därför att deras affärer skulle ju gå om intet annars. Torskarna och fnaskarna skulle antagligen börja att ta kontakt med varandra per telefon, de skulle komma överens om att träffas på en krog - och så skulle de att äta en middag tillsammans och först efteråt åka hem till fnaskens bostad - för att där i lönndom genomföra bytet av pengar mot kvinnans kropp. Hur i hela världen kommer en domstol att kunna på ett rättsäkert sätt skilja mellan en ”legitim” dejt å ena sidan och ett olagligt köp av sex å den andra?

Det kommer att uppstå en stor gråzon inom rättskipningen. En man som bjuder en kvinna han inte känner, utan träffar för första gången någonsin på en bar, på en middag och som sedan ”lyckas” (lyckas i meningen att kvinnan låter mannen sova med henne efteråt) - den mannen kommer att vara i riskzonen! Det kan bli riskfyllt för en man att köpa saker åt en kvinna som han gillar.

Och risken för missbruk av lagen är uppenbar. Tänk om en man är en Moderat politiker - och att han råkar vara singel? Han träffar en kvinna på krogen. Han bjuder henne på några drinkar, och kanske på en middag. Sedan går de hem till honom, eller till henne, och de har en ”underbar natt” tillsammans. Sossarna får nys om detta, och de ser ett gyllene tillfälle att "komma åt" en Moderat politiker. Så de anmäler den Moderata politikern till polisen för sexköp. Och vid rättegången kan åklagaren presentera kvitton på drinkarna och maten som den Moderata politikern köpte åt kvinnan. Hur skall nu den Moderata politikern kunna bevisa att det inte var så att han drog på sig de där utgifterna, blott och bart därför att han trängtade efter att ha sex med kvinnan? Drevet i massmedierna kommer antagligen igång!

Så du ser - sossarna skulle kunna förstöra karriären för en politisk motståndare med hjälp av ett enkelt missbruk av sexköpslagen!

Och det skulle inte vara endast för sossarna förhatliga politiker som levde farligt. Tänk på hur riskfyllt tillvaron skulle bli för de rika också! Sossarna tycker ju mycket illa om människor som är rika. Och det är allmänt bekant att sossarna redan har missbrukat de luddiga skattelagarna för att göra livet surt för rika svenskar. Med sexköpslagen får de ytterligare ett vapen att använda (läs: missbruka) mot de rika! Därför att det händer ju ibland att en stenrik, men gammal, man gifter sig med en vacker, men mycket yngre, kvinna!

Ett exempel på detta var den där f.d. utviksbruden Anne-Nicole Smiths äktenskap med en dollarmiljardär - en gammal gubbe som var ca. 70 år gammal mot hennes ungefär 30 år.

Varför gifte sig en vacker 30-åring med en gammal gubbe på ca. 70 år? Anne-Nicole Smith måste ha haft massor med attraktiva unga män som ville ha henne. Vad kan ha tubbat henne till att gifta sig med en gammal gubbe istället? Pengarna uppenbarligen! Anne-Nicole Smith "sålde" faktiskt sin kropp i utbyte mot pengar! För att uttrycka det krasst. Det är ju uppenbarligen ytterst osannolikt att hon verkligen älskade en skröplig, vithårig 70-årig gubbe. Nej - fröken Smith måste rimligen har varit ute efter gubbens stålar!

Och varför gifte sig den 70-åriga dollarmiljardären sig med Anne-Nicole Smith? Hon var antagligen inte särdeles intelligent. Hon var mig veterligen inte bildad eller kultiverad. Hon var nog inte något moraliskt föredöme. Antagligen gifte sig dollarmiljardären sig med Anne-Nicole Smith bara för att hon var en sexbomb och för att han ville ligga med henne. Så dollarmiljardären gjorde sig egentligen skyldig till köp av sex!

Så - borde då den där dollarmiljardären ha dömts till ett fängelsestraff enligt lagen mot sexköp?

"Ja" - säger du kanske?

Varför skall det då vara ett brott för en vacker ung kvinna att gifta sig med en äldre man som är rik - bara därför att det är uppenbart att hon gifter sig med gubben för hans pengars skull? Var och hur skall då domstolarna dra gränsen mot ”legitima” äktenskap? Hur mycket yngre skall en kvinna vara än sin rika man för att hennes äktenskap med honom skall klassificeras som att han köper hennes kropp? Och hur rik måste mannen vara för att kunna fällas för sexköp? En miljon kronor? Tio miljoner kronor? 100 miljoner kronor? 1 miljard kronor? Och hur vacker måste kvinnan vara för att den rika maken skall kunna fällas för sexköp? Och hur i hela världen skall en domstol kunna avgöra om en viss kvinna är ”tillräckligt” vacker för att utgöra ett sexobjekt för en rik man?

Det är m.a.o. upplagt för godtycke och rättsröta när domstolarna försöker tillämpa lagen mot sexköp! Politikerna, i synnerhet de vänsterpolitiker som ivrar för lagen, kommer att kunna missbruka lagen för att komma åt för dem misshagliga kategorier av män – t.ex. moderata, kristdemokratiska och sverigedemokratiska politiker samt stenrika äldre män. Lagen mot köp av sex kommer att sätta rättsäkerheten ur spel.

Det är kanske rentav är just därför som vänsterpolitikerna älskar denna lag?