Nyliberalerna versus objektivisterna

Nyliberalerna har en hat/kärleks relation till objektivisterna. Fast det är mest fråga om hat.

Nyliberalerna hämtar sin moraliska glöd från objektivismen. Orsaken till att de känner sig motiverade till att kämpa för sin version av ”friheten” är i stor utsträckning att de har läst de objektivistiska romanerna Atlas Shrugged och/eller The Fountainhead. Många nyliberaler lär drömma om att vara en frihetens hjälte, en som John Galt eller Howard Roark, de två män som var huvudhjältarna i dessa två romaner.

Men nyliberalerna vill inte vara intellektuella hjältar, som John Galt och Howard Roark var. Nyliberalerna är nämligen, som regel, subjektivister. Det innebär att de går efter känslorna, i stället för efter förnuftet. Men de vill gärna låtsas att de går efter förnuftet. De läser många böcker, och de tycker om att debattera - eller åtminstone att munhuggas. Det har jag själv erfarit, vid de tillfällen då jag har pratat med svenska nyliberaler.

Men nyliberalerna har en märklig inställning till idéer. De anser att idéer är på sätt och vis viktiga - men de menar att inga specifika idéer är viktiga. De anser nämligen att inga idéer är objektivt bättre än andra - förutom deras älsklingsaxiom, idén att man aldrig får starta användandet av våld. De menar att ett fritt samhälle kan grundas på vilka idéer som helst! Så här uttrycks det av en kolumnist i den amerikanska nyliberala tidskriften Reason ”The philosophic avenues that lead to Libertarianism are varied and many.” Den ledande amerikanska nyliberala ”tänkaren” Tibor Machan uttrycker det så här ”Political ideas can be supported in isolation from their underpinnings.”

Nyliberalerna har den besynnerliga idén att i stort sett samtliga filosofiska inriktningar (d.v.s. samtliga ”ideologier”) logiskt leder till stöd för principen om icke-initierandet av våld. Av det skäl, resonerar nyliberalerna, att samtliga moraläror förutsätter frivillighet för att sättas i verket. Nyliberalernas resonemang är att, närhelst en människa försöker vara moralisk, då ligger det till så att om hon inte gör det hon nu gör av egen vilja - då har hon inte "verkligen" varit moraliskt. T.ex. om jag avstår från att sno din plånbok, inte för att jag tycker att det är moraliskt fel att sno den, utan bara därför att jag är rädd för att åka fast - då har jag inte verkligen tillämpat den moraliska principen att jag måste respektera andras rätt till sin egendom. Så moral som sådan förutsätter frihet, är nyliberalernas huvudargument för ”friheten”.

Tycker du att detta resonemang verkar plausibel? Tänk efter. Hur skulle exempelvis nazisternas moral kunna praktiseras frivilligt? Skulle judarna kunna förväntas att marschera in i gaskamrarna av egen fri vilja? Och hur skulle kommunisternas moral kunna praktiseras frivilligt? Skulle kapitalisterna kunna förväntas att lämna över sina fabriker till staten av egen fri vilja? Nej, det är endast rationella moralläror som förutsätter frivillighet för att kunna praktiseras. Irrationella moralläror bara måste genomföras med våld. En irrationell morallära, som t.ex. nazisternas och kommunisternas dito, leder till döden när de genomförs konsekvent. Och de flesta människor är inte beredda att gå in i döden av egen fri vilja. Så nazisterna och kommunisterna måste använda våld för att genomföra sin moral - de måste tvinga sina offer till att gå in i den av deras morallära påkallade döden.

Om samtliga moralläror logiskt leder till frihet – hur kan då nyliberalerna förklara det välkända faktumet att det överväldigande flertalet av samhällena i hela mänsklighetens historia inte alls har varit fria? Om kommunismens och nazismens ideologier, t.ex., kräver frihet för att kunna förverkligas – hur kunde det då komma sig att Sovjetunionen och Nazityskland blev massmördande diktaturer istället för att bli frihetliga mönsterstater? Nej, nyliberalerna lever i en fablernas värld när de inbillar sig att samtliga moralläror logiskt kräver politiskt frihet.

Men nyliberalerna måste ha något att säga, när de försöker rekrytera folk. Därför försöker de parasitera på objektivismen. Objektivismen är nämligen filosofin som ger den intellektuella grunden för friheten. Objektivismen visar att förnuftet är människans grundläggande överlevnadsverktyg, och att förnuftet endast fungerar när subjektet är fri från våld. Det är den intellektuella grunden för det fria, kapitalistiska samhället i ett väldigt förenklat nötskal. Om du vill se en mera heltäckande argumentation för kapitalismen, rekommenderar jag dig att läsa Och världen skälvde (aom heter Atlas Shrugged på engelska).

Nyliberalerna ”lånar” därför argument för friheten från objektivismen - och sedan har de magen att försöka kombinera dessa argument med argument för sådana vansinnigheter som subjektivismen och amoralism (d.v.s. idén att man skall leva utan några bestämda moraliska principer). Detta lånande av objektivismens argument utgör ett hot mot frihetens sak. Objektivismen är nämligen frihetens främsta hopp. Om nyliberalerna lyckas bringa objektivismen i vanrykte, genom att sammankoppla objektivismen med sådana irrationella företeelser som subjektivismen och amoralismen - då vänder kanske mänskligheten objektivismen och friheten ryggen.

Det gjordes en undersökning i USA för ca. 20 år sedan bland Amerikas nyliberaler. Undersökningen fann att majoriteten av nyliberalerna hade kommit i kontakt med nyliberalismen via Ayn Rand (Ayn Rand var den stora filosofen som skapade filosofin objektivismen. Hon var också en bästsäljande författarinna, och en framgångsrik ”marknadsförare” av ämnet filosofi). Det var så att en majoritet av nyliberalerna först hade läst någon bok av Ayn Rand, t.ex. Atlas Shrugged, hade då blivit ”frälst” på friheten - och hade sedan blivit duperad till att tro att nyliberalerna var de som kämpade för friheten. En amerikans nyliberal skrev faktiskt en hel bok om den nyliberala rörelsen för ca. 20 år sedan, som försågs med den talande titeln ”It Usually Begins With Ayn Rand”. Massor av potentiella objektivister har alltså blivit korrumperade och förstörda av nyliberalismen.

Nyliberalerna behandlar dock Ayn Rand på ett avskyvärt sätt. De underlåter aldrig att utnyttja ett tillfälle att tala illa om henne. De sprider skrönor och vandringshistorier som att hon var en amfetaminmissbrukare, att hon var en hycklare, att hon var svekfull mot sin man, att hon var intolerant, att hon var en ”fanatiker” och att hon rent allmänt var en ”skitstövel”.

Varför behandlar nyliberalerna Ayn Rand på detta otacksamma sätt?

Tja, eftersom de är subjektivister är nyliberalerna när allt kommer omkring motståndare till Ayn Rands förnuftsfilosofi. Och eftersom de inte har några slagkraftiga argument att komma med mot Ayn Rands filosofi, så måste de tillgripa personangrepp för att komma åt henne. De har inga andra vapen att tillgå s.a.s.

Men den djupare orsaken till att nyliberalerna förtalar Ayn Rand, är att de är nihilister. De hatar det goda för att det är det goda. När man själv är omoralisk och värdelös, då är det naturligt att man hatar åsynen av en hjältinna, som Ayn Rand. Åsynen av hjältinnan påminner en om ens egen uselhet. Då känner man ett psykologiskt tvång att sparka på källan till ens skuldkänslor.

Så om du nyligen har upptäckt objektivismen – låt inte eventuella nyliberaler som du kommer i kontakt med lura dig till att tro att nyliberalerna och objektivisterna är bundsförvanter i kampen för friheten! Genomskåda nyliberalerna!

Nyliberalerna är faktiskt frihetens, och objektivismens, värsta fiender.