Nyliberalerna är "höger-hippies"

Filosofen Ayn Rand kallade nyliberalerna för ”höger-hippies”. Med denna beteckning för nyliberalerna syftade hon på att nyliberalerna är subjektivister - precis som även 1960-talets hippies var. Skillnaden är bara att medan de flesta av 1960-talets hippies var vänster-inriktade ifråga om politik - så är nyliberalerna, skenbart åtminstone, höger-inriktade ifråga om politik. Men Ayn Rand menade att politiken är mindre fundamentalt än etiken och kunskapsteorin. Så likheterna mellan nyliberalerna och 1960-talets hippies är/var större än skillnaderna.

Vad innebär det då, rent praktiskt, att vara en subjektivist? Det innebär, väsentligen, att man är en nyckdyrkare. Man går efter principen att göra vadsomhelst som faller en in. Man inbillar sig att bara för att något känns rätt för en själv, så är det också rätt. Så 1960-talets hippies hade på känn att de kunde knarka utan att ta skada. De var ju unga och friska - och de såg ju inga omedelbara negativa hälsoeffekter när de började stoppa i sig narkotika. Deras långsiktiga välfärd - den tänkte de inte på. När man är subjektivist bekymrar man sig nämligen inte om det långsiktiga. Man bekymrar sig bara för det som finns omedelbart framför näsan. Men efter sådär fem eller tio år av knarkande var många av de där hippies nergångna vrak. Subjektivismen var alltså inte alls någon praktisk princip att leva efter!

Nyliberalerna är också nyckdyrkare. De renläriga bland dem går efter principen att göra vadsomhelst de känner för att göra. De hävdar med emfas att ingen kan säga vad som är objektivt rätt och fel. Allt är bara en smaksak.

Och: ”Det som är rätt för dig, behöver inte vara rätt för mig.” heter det visst.

Så subjektivisten är också en moralisk relativist.

Vad har jag för fog för att göra denna svepande generalisering om nyliberaler? Jag skall ge dig ett antal exempel på alla de galna ståndpunkter som nyliberaler har intagit under årens lopp. Här är ett tiotal. Jag presenterar dem inte i någon särskild ordning. Exemplen är tagna ur objektivisten Peter Schwartz´ utmärkta analys av nyliberalismen: ”Libertarianism: the Perversion of Liberty”. Den återfinns i essäsamlingen Return of the Primitive (finns att köpa hos Amazon och The AynRandBookstore).

I USA fanns det, åtminstone på 1980-talet då Peter Schwartz skrev sin essä, en organisation som hette ”The North American Man-Boy Love Association”. Denna organisation förespråkade legalisering av sexuella relationer mellan mindre-åriga pojkar och vuxna män. Nyliberalen Mark Joffe, skrev i den nyliberala tidskriften Individual Liberty att denna organisations medlemmar var ”among the most brutally state-opressed individuals in this country.” För att bevisa att han menade detta sponsrade Mark Joffe och ett antal andra nyliberaler ett möte som denna organisation höll i New York City i mars 1983. Och plattformen för det amerikanska nyliberala partiet, The Libertarian Party, innehöll denna passus ”We oppose all legally created or sanctioned discrimination against (or in favor of) children just as we oppose government discrimination directed at any other artificially defined sub-category of human beings.” Så de renläriga bland nyliberalerna anser m.a.o. att det inte skall finnas lagar mot pedofili (d.s.v. mot sexuella relationer mellan barn och vuxna)! Dessutom är det en logisk implikation av den här citerade passusen ur The Libertarian Partys plattform, att det bör vara tillåtet för barn att köra bil, dricka sprit och skaffa skjutvapen!

En annan vansinnig ståndpunkt som nyliberalerna i USA har intagit är/var att psykotiker skall gå fria ute på gatorna. ”We oppose the involuntary commitment of any person to a mental institution.” sade The Libertarian Party´s plattform (min understrykning).

De renläriga bland nyliberalerna är också motståndare till fria länders rätt att försvara sig själva. De är väsentligen likadana som pacifisterna på vänsterkanten. Nyliberalerna i USA kallar sin policy för ”non-interventionism”. Om kommunister eller islamister håller på att ta över ett annat land med våld, med avsikt att göra landet till en västfientlig diktatur, då skall USA och andra fria länder inte ingripa. Det vore nämligen att ”blanda sig i andra länders interna angelägenheter”. Så inom utrikespolitiken intar nyliberalerna en ståndpunkt som är intill förväxling likadan som den västfientliga vänsterns ståndpunkt.

Samuel Konkin, ledare för Movement of the Libertarian Left, uttalade ”I find it thoroughly uncontentious to state, qua Libertarian, that the state should disarm and should do so the day before yesterday.”

Men de renläriga bland nyliberalerna är faktiskt mera konsekventa än vänster-pacifisterna! Nyliberalerna säger att vi inte heller skall försvara oss mot inhemska våldsverkare. Den ledande nyliberala ideologen, Murray Rothbard, har t.ex. skrivit, ”There will be no governmental machinery that pursues and tries criminals even against the wishes of the victim.”

Men samtidigt som nyliberalerna vill förmena staten rätten att använda våld, vill de att det skall vara fritt fram för privatpersoner att förbereda sig för att göra det (och även faktiskt göra det). Jeffrey Hummer, som var f.d. research director för The Libertarian Party i Kalifornien, argumenterade ”Any private individual or organization should be free to deploy nuclear weapons in any way that does not threaten innocent parties . . . We are much safer with privately owned nuclear weapons than with a state monopoly on nuclear weapons.”

Tidskriften The Libertarian Vanguard, lovordade PLO i augusti 1982, för att denna organisation skulle ha ägnat sig åt att “fight for justice and property rights”. Och nyliberalernas ledande ideolog, Murray Rothbard, lovordade Sovjetunionen i sin bok ”For a New Liberty: the Libertarian Manifesto” för att detta stat skulle ha utövat en ”proper and principled foreign policy”.

Så vad är då essensen hos nyliberalismen?

 Svaret är: ”Vadsomhelst går an!”

Nyliberalen Walter Block uttryckte det så här i The Libertarian Forum, april 1976 ”We´ve seen priests, monogamists, family-men as the fellow Libertarians of the gays, the sado-masochists, the leather-freaks and those into what they call `rational bestiality´ [d.v.s. `rationell sex med djur´] . . . Only Libertarianism could gather together the homosexual motorcycle gang, the acid-dropper fascinated by the price of silver and the Puerto Rican nationalist immersed in the Austrian school of economics.”

En nyliberal får alltså se ut hur f-n som helst! Så länge som han är subjektivist d.v.s. D.v.s. han måste bara hålla med om att det inte finns några som helst objektiva etiska normer. Ingen nyliberal får någonsin uttala en moralisk dom – förutom mot de som uttalar moraliska domar d.v.s.! Eller m.a.o. ”Ingenting är objektivt fel - förutom att säga att någonting är objektivt fel.”

Nyliberalerna är egentligen inte ”höger”. De bara pladdrar om ”friheten” och ”individualismen”. Men de är egentligen samma sorts människor, d.v.s. nyckdyrkande subjektivister, som deras generations-kamrater och andliga bröder inom ”Den nya vänstern” som upplevde sin högtid under 1960- och 1970-talen - samma tid då nyliberalismen började växa fram i USA. Det är t.o.m. så att åtskilliga kommunister i USA har blivit nyliberaler och att åtskilliga nyliberaler har blivit kommunister. De kommunistiska respektive de nyliberala rörelserna i USA utbyter medlemmar med varandra flitigt.

Och det är logiskt. Om man en gång blir subjektivist - då blir det sedan ”deuces wild” som gäller. Man kan lika väl sluta som en kommunist som en ”höger-extremist” av antingen den fascistiska eller den anarkistiska (d.v.s. den nyliberala) sorten. Så somliga av 1960-talets hippies blev kommunister och somliga blev nyliberaler (och på 1930-talet blev många subjektivister fascister).

Ayn Rand hade rätt - som vanligt!. Nyliberalerna är ”höger-hippies”.