Another great site

Om du gillar min blogg, då kommer du antagligen att gilla den här sajten - http://www.aynrand.org/ .



Om du tycker att mina åsikter är tankeväckande, och undrar var du kan djupare utforska dem rekommenderar jag att du läser Ayn Rands idéroman, Och världen skälvde. Du kan köpa denna roman här - http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565 .

Kolla min ezine - www.radikalen.se .

Saturday, August 8, 2009

Den sämsta människan

Vilken sorts människa är den sämsta sortens människan? Jag har flera kandidater.

1) Den första kandidaten är maktmänniskan.

Maktmänniskan törstar, som namnet antyder, efter makt. Några historiska exempel på maktmänniskor är Hitler, Lenin, Mao, Pol Pot och Khomeini. Det torde framgå av denna lista med exempel att maktmänniskor är onda. De mördar och plundrar. En maktmänniska vill egentligen inte leva. Hon vill istället att andra ska dö.

Genom att mörda oskyldiga andra, lyckas maktmänniskan med konsten att tillfälligt lindra sina kroniska känslor av skuld, vanmakt och självförakt. Maktmänniskan hatar sig själv. Maktmänniskan dödar andra för att ”glömma” att hon egentligen vill att hon själv ska dö! Det enda som gör att en maktmänniska inte begår självmord omgående är förhållandet att hon är så feg att hon är rädd för döden. Men en rädsla för att dö är inte samma sak som en vilja att leva.

Ett argument för att maktmänniskan är den allra sämsta sortens människan är det att hon åstadkommer så mycken död och förstörelse. Miljontals oskyldiga människor har under mänsklighetens historia slaktats som ett led i maktmänniskors framfart.

2) Den andra kandidaten är den avundsjuka människan.

Den som är avundsjuk tycker illa om att andra människor innehar något värde - som exempelvist pengar, skönhet, ära, dygdighet, intelligens o.s.v. Några historiska exempel på avundsjuka människor är Olof Palme, Barack Obama, Hasse Alfredsson och Gudrun Schyman.

Avundsjuka socialister (finns det någon annan sorts socialist?) tycker t.ex. illa om att andra människor är rika. Dessa socialister vill egentligen inte erhålla, eller ens stjäla, de andras rikedomar, de vill bara att de andra ska förlora sina rikedomar. Det är just därför som sossar vill ha höga skatter - trots att nästan alla vet att höga skatter minskar allas vår välfärd.

Avundsjuka feminister är ett annat exempel. De tycker illa om kvinnor som är vackra. De försöker förstöra de vackra kvinnornas lycka genom att baktala dem. De vackra kvinnorna anklagas för att gå i männens ledband bara för att de försöker behaga de män som de älskar. Feministerna försöker också stoppa skönhetstävlingar, trots att dessa egentligen inte skadar någon.

En särdeles ondsint sorts avundsjuk person är den lärare eller pedagog som försöker förstöra utvecklingen av oskyldiga barns intellekt - medelst sitt sätt att utforma daghemmen och skolorna. Dessa uslingar tycker illa om barnens intelligens och de försöker därför sabotera utvecklingen av barnens intelligens för sin sjuka skadeglädjes skull. Ett tecken på att de ansvariga för de moderna skolorna och daghemmen har haft mycken framgång i dagens Sverige är den att ungdomspsykiatrin går på knäna nuförtiden - eftersom så många svenska tonåringar mår dåligt.

Ett argument för att den avundsjuka människan är den allra sämsta sortens människan är den att hon skadar för skadandets egen skull. Hon vill inte vinna något värde för sig själv – hon vill bara att andra ska förlora sina värden. Hon vill egentligen inte själv bli lycklig – hon vill bara att andra ska bli olyckliga!

3) Den tredje kandidaten är den likgiltiga människan. Denna människotyp gitter bara inte. Hon bryr sig inte om någonting i livet. Hon vill inte anstränga sig. Framförallt handlar det om att hon inte vill tänka. Hon läser aldrig seriösa böcker, hon utbildar sig inte, hon försöker inte göra någon karriär, hon försöker inte bli rik - hon har helt enkelt ingen ambition att göra något viktigt alls med sitt liv. Hon bara äter, sover, knegar och tittar på TV. När hon tittar på TV ser hon kanske rapporter om krig och svält. Då suckar hon och säger hon till sig själv ”Någon borde göra något åt det där eländet!”. Men hon gör själv inget åt eländet Hon bryr sig inte tillräckligt mycket för att få a-t i vagnen

Ett argument för att den likgiltiga människan är den sämsta sorten av dem alla är att hon ger upp allt för ingenting. Världen är ju fylld av möjligheter. Men den likgiltiga människan går miste om allt som är möjligt i livet - bara för att slippa göra ansträngningen att tänka. Hon vill bara befinna sig i en sorts mental dvala hela tiden - utan att göra sig mödan att fokusera sitt förnuft. Det viktigaste i hennes liv är att slippa tänka. Och att komma undan med det valet!

Vilken sorts människa är värst? Är det någon av de tre kandidaterna ovan? Eller finns det någon annan sorts människa som är ännu sämre? Egoisten? Rasisten? Sadisten? Penningpåsen? Objektivisten? Vad tycker du?

Själv tycker jag att det nog är maktmänniskan som är mest ond - fast den avundsjuka människan är ond också. Jag tror att maktmänniskan är mest ond därför att det är hon som förstör mest existensiellt. De avundsjuka människorna, och de likgiltiga människorna, massmördar ju som regel inte.

Men jag tycker att den äckligaste sortens människan av dem alla är den likgiltiga människan - hon som bara inte bryr sig. Eftersom hon ger upp allt för inget. Hon är inte ute efter något. Hon ”glädjer” sig inte ens åt att utöva makt - eller ens åt att orsaka andra människor lidande. Hon existerar inte ens som ett rovdjur - utan bara som en grönsak.

Och rovdjuren skulle inte kunna härja i världen som de gör om bara de likgiltiga massorna brydde sig om att försvara sig mot dem. Det är de likgiltiga som gör ondskan möjlig. Personligen anser jag därför att den likgiltiga Medelsvensson, som det finns så oerhört många av i världen, är den mest motbjudande sortens människan - den sortens människa är t.o.m. mera motbjudande än exempelvis Hitler och Påven.

No comments:

Post a Comment