Another great site

Om du gillar min blogg, då kommer du antagligen att gilla den här sajten - http://www.aynrand.org/ .



Om du tycker att mina åsikter är tankeväckande, och undrar var du kan djupare utforska dem rekommenderar jag att du läser Ayn Rands idéroman, Och världen skälvde. Du kan köpa denna roman här - http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565 .

Kolla min ezine - www.radikalen.se .

Friday, April 9, 2010

Massmediernas farliga förkärlek för organisationer

När massmedier, som t.ex. DN och SvD och även i viss utsträckning Newsmill [Jag skrev ursprungligen denna essä för publicering på debattsajten Newsmill på sommaren av år 2010], efterlyser åsikter i en viss fråga utövar de oftast en ovana. De letar genast efter ”lämpliga” organisationer som anses ha en speciell moralisk rätt att uttala sig i frågan. Här är några exempel:

1) Om en tidning eller debattsajt vill ha en åsiktsyttring i en miljöfråga, föredrar de att publicera debattartiklar av organisationer som exempelvis Sveriges naturskyddsförening, Industriförbundet, LO o.s.v.

2) Om en tidning eller debattsajt vill ha en åsiktsyttring i frågan om Guds existens, föredrar de att publicera debattartiklar av organisationer som exempelvis Svenska kyrkan, Humanisternas riksförbund o.s.v.

3) Om en tidning eller en debattsajt vill ha en åsiktsyttring i en ekonomisk fråga föredrar de att publicera debattartiklar av organisationer som LO, SAF, Studieförbundet näringsliv och samhälle o.s.v.

4) Om en tidning eller en debattsajt vill ha en åsiktsyttring i frågan om respekten för de mänskliga rättigheterna föredrar de att publicera debattartiklar av organisationer som Amnesty International, Svenska Freds, Svenska kyrkan o.s.v.

Det är på sätt och vis förklarligt att massmedierna i första hand vill publicera åsikter som ”produceras” av ”lämpliga” organisationer. Massmedierna vill publicera företrädesvis de viktigaste åsikterna. Och det ligger nära till hands att anta att de viktigaste åsikterna är de som har många anhängare. Ingen tidning eller debattsajt vill ju bli en tummelplats för korkade enstöringar, som sitter ute i en stuga i skogen och knycklar ihop knasiga debattinlägg som saknar koppling till verkligheten - debattinlägg av typen: ”Så här gick det till då jag kidnappades av utomjordingar!”

Men det finns en allvarlig fara med massmediernas förkärlek för åsikter som produceras av organisationer. Denna ovana kan leda till en allvarlig utarmning av det offentliga samtalet. Risken är att åsikter, som förvisso är förnuftiga och riktiga men som ännu inte är populära, aldrig får komma till allmänhetens kännedom. Hurså?

Tja, tänk dig ett samhälle där alla de stora organisationerna är ense om att jorden är platt och endast ett litet fåtal självständiga tänkare inser att jorden är rund. Om massmedierna i det samhället bara publicerade debattinlägg som producerades av organisationerna i det samhället - då skulle det finnas en stor risk för att det samhälles allmänhet aldrig skulle upptäcka sanningen - den att jorden faktiskt är rund.

Så här skulle det kunna gå till. I en viss fråga - t.ex. den om Gud existerar, eller den om narkotikan borde legaliseras, eller den om vi borde ha fri invandring - skulle det kunna finnas en uppfattning i frågan som var mycket mera populär än de övriga – t.ex. att Gud faktiskt existerar, att narkotikan måste förbjudas i lag, att den fria invandringen måste stoppas till varje pris. Vilka sorters organisationer kommer det sannolikt då att bildas, som berör vederbörande fråga? Det kommer givetvis att dels bildas organisationer som benhårt företräder den idé som är väldigt populär. Svenska kyrkan kommer givetvis att benhårt argumentera för att Gud existerar. Organisationer som ivrigt kämpar för ett ”narkotikafritt samhälle” kommer givetvis att bildas. Och starka organisationer som fackföreningarna kommer benhårt att bedriva motstånd mot den impopulära idén att vi bör införa fri invandring. Men vilka sorters organisationer kommer att bildas för att företräda motsatta uppfattningar?

Sannolikt endast timida organisationer, som försöker blidka företrädarna för de populära åsikterna. Den populära idén att Gud existerar kommer endast att mötas av ett organiserat motstånd från sådana organisationer som Humanisternas riksförbund som inte argumenterar för en kompromisslös ateism, utan som endast vågar företräda den ”svagare” ståndpunkten agnosticismen (d.v.s. ”Du kan inte vara säker på att Gud existerar, men å andra sidan kan jag inte heller vara säker på att Han inte existerar”). Och den populära idén att vi borde även i fortsättningen ha en ”restriktiv narkotikapolitik” kommer endast att möta motstånd från organisationer, som möjligen delar av Moderata ungdomsförbundet, som endast argumenterar för att lätta droger som cannabis bör legaliseras - men som garderar sig med ståndpunkten att de tunga drogerna, som heroin, bör förbli olagliga. Och den populära idén att fri invandring borde förhindras kommer endast att möta ett urvattnat motstånd från organisationer som Folkpartiet - som förespråkar att invandringen borde ”liberaliseras” men inte släppas fri.

Ett radikalt, kompromisslöst motstånd mot riktigt populära idéer, kommer sannolikt endast att bedrivas av enskilda individer, som inte företräder någon organisation. Varför måste detta sannolikt vara fallet?

Därför att när en organisation bildas för att driva en fråga, brukar det sluta med att den endast företräder en ”minsta gemensamma nämnare” bland åsikterna hos ett stort antal människor. De flesta människor som tar initiativet till att bilda en ”ideologisk” organisation eller en intresseorganisation, vill ju av uppenbara skäl att organisationen skall ha många medlemmar. Och om initiativtagarna till en organisationsbildning ”sätter ribban för högt” ifråga om ”renlärighet” kommer ju organisationen sannolikt inte att få många medlemmar. Om organisationen endast får ett fåtal medlemmar, kommer den att betraktas som en sekt, och den kommer att bli utan något nämnvärt inflytande. Så organisationer som bildas för att företräda åsikter som inte redan är populära, kommer nästan med nödvändighet att ge avkall på ”renlärigheten” - d.v.s. konsekvensen - i syfte att kunna växa sig stora.

Titta på de socialistiska organisationerna. De socialistiska organisationer som insisterar på ”renlärighet”, d.v.s. som insisterar på att medlemmarna skall vara konsekventa, d.v.s. äkta, socialister utan att tillåta sig avsteg från socialismen - dessa socialistiska organisationer blir pyttesmå sekter, som SKP, KPMLr o.s.v. Endast de organisationer som tillåter socialismen att spädas ut ordentligt, som SAP, blir till stora organisationer.

Vilken betydelse har principen som beskrivs ovan för debatten?

Tja, de stora, urvattnade organisationerna kommer att sakna "ballar", d.v.s. civilkurage. De kommer möjligtvist att kämpa för idéer som redan är populära med en medioker kraft - såsom socialdemokraterna kämpar trots allt på ett halvhjärtat sätt för socialismens idéer. Men de stora, urvattnade organisationerna kommer att fullständigt sakna det civilkurage som erfordras för att kämpa alls för idéer som ej redan är populära. Moderata och Folkpartistiska opinionsbildare kämpar aldrig för kapitalismen, t.ex. De vågar inte ens ta ordet "kapitalism" i sina munnar.

Så alldenstund som massmedierna väljer att företrädesvis publicera åsikter som produceras av organisationer, kommer det att tendera att gynna de i samhället etablerade uppfattningarna. ”Uppstickarna” bland åsikterna kommer att ha det svårt.

Är detta förhållande bra eller dåligt?

Tja, ingen kan väl säga att det finns en naturlag som säger att de åsikter som redan är populära också med nödvändighet är de bästa åsikterna? Och om man läser historia upptäcker man snart att i stort sett samtliga uppfattningar som vi idag uppfattar som riktiga och sanna, en gång i tiden var väldigt impopulära.

En gång i tiden var det ju ytterst få människor som ansåg att världen var rund - och inte platt. Och en gång i tiden var det ju ytterst få människor som ansåg att jorden kretsade kring solen - och att den inte var universums centrum. Kopernikus, som var en av de första européer som insåg att jorden kretsade kring solen - han hade inga organisationer alls bakom sig när han började argumentera för sin uppfattning. Och Kopernikus hade den största och mäktigaste organisationen under sin tid, den katolska kyrkan, emot honom. Och de första modiga européer som stödde hans uppfattning, riskerade att brännas på bål. Likaså hade Louis Pasteur mig veterligen ingen organisation bakom sig när han började argumentera för sin uppfattning - att somliga sjukdomar orsakades av små, och för det mänskliga ögat osynliga, organismer kallade mikrober. De flesta etablerade vetenskapliga och kulturella organisationer under Pasteurs livstid lär, åtminstone inledningsvist, har bjudit Pasteur hårt motstånd i den tidens debatt.

Så det är ett historiskt mönster att nya, men riktiga, idéer inledningsvist är väldigt impopulära - och att de möter ett kompakt motstånd från etablissemanget och den tidens stora organisationer.

Slutsatsen är uppenbar. Ju mera som Sveriges tidningar och debattsajter föredrar att publicera debattalster som produceras av organisationer, istället för att i lika hög grad publicera debattalster som skrivs av enskilda individer - individer som inte företräder någon annan än sig själva - kommer detta att försvåra för de nya och avvikande idéerna, som väldigt ofta är de riktiga idéerna, att göra sig hörda. Och detta vore en samhällsfara. Jag hoppas därför att Newsmill i fortsättningen ser till att bli ett undantag från den sorgliga regeln att organisationerna får större tillträde till debattutrymmet i massmedierna än vad enskilda individer får.

No comments:

Post a Comment