Lyssna, Reinfeldt - It´s the morality, stupid!

Varför faller den borgerliga regeringen i opinionsundersökningarna? [Jag skrev ursprungligen denna essä i slutet av året 2009, då vi hade en borgerlig koalitionsregering.] Den socialdemokratiska politikern Morgan Johansson har som förklaring, i en artikel på debattsajten Newsmill [Sajten Newsmill är numera nedlagd.] att det beror på den borgerliga regeringens påstådda skattesänkningar och ”söndertrasandet av de sociala trygghetssystemen”.

Självfallet är detta en sossepolitikers ”förklaring” till en borgerlig regerings opinionsbakslag. Varje sosse med ett uns av intelligens, eller kanske rättare sagt slughet, vill skrämma med ”högerspöket”. Och det är inte i första hand väljarna som skall skrämmas med ”högerspöket”. Sossepolitikerna vet hur en slipsten skall dras. De vet att de måste skrämma självaste de borgerliga politikerna med ”högerspöket”. De vet att de borgerliga politikerna är så inihelsike fega att de kommer att springa benen av sig för att förverkliga sossarnas egen politik - om bara sossarna hotar med att uttala elaka ord om dem (borgarna).

Den borgerliga regeringen är så feg att den för en tämligen trogen kopia av socialdemokraternas politik. Hur många viktiga sociala trygghetssystem har den borgerliga regeringen avskaffat hittills? Mig veterligen inte en enda (korrigera mig gärna om jag har fel). Hur många byråkrater har den borgerliga regeringen avskedat? Antagligen inte en enda (det lär finnas minst lika många anställda i den offentliga sektorn idag, som det fanns när den borgerliga regeringen tillträdde). Hur mycket har den borgerliga regeringen sänkt skattetrycket? Bara någon ynka enstaka procent av BNP - om ens det. Så den borgerliga regeringen har på sin höjd bara genomfört små förändringar i marginalen - om ens det.

Varför vågar den borgerliga regeringen inte föra en borgerlig politik?

Svar: "It´s the morality, stupid!"

De borgerliga politikerna skulle drabbas av skuldkänslor om de avvek från välfärdspolitiken. Därför att de är övertygade, innerst inne, att välfärdspolitiken är moraliskt överlägsen kapitalismen. De tror att det vore ”egoistiskt” att försvara de rikas och medelklassens rätt att behålla sin egendom, närhelst de fattiga verkar behöva hjälp. Och de borgerliga politikerna förmår inte frigöra sig från vanföreställningen att egoismen är liktydig med ondska. Så de borgerliga politikerna tror att de skulle göra sig skyldiga till ondska om de vägrade att "omfördela" pengar från de rika till de fattiga.

Men är det inte blott och bart rädsla för att förlora röster som förklarar de borgerliga politikernas ovilja att avvika från välfärdspolitiken? Nej, de borgerliga politikerna är rädda för självaste moralen. Detta syns på deras u-hjälps politik.

Vad i hela världen kan förklara att regeringen fortsätter att pytsa ut mångmiljardbelopp till diktaturer i Tredje världen? Inte att det är populärt med väljarna! Alla svenskar med huvudet på skaft vet att u-hjälpen gör mera skada än nytta. Reinfeldt och kompani skulle sannolikt kunna vinna röster på det, om de skar ner på u-hjälpen.

Men de fortsätter med u-hjälpen ändå.

Varför? Av samma orsak som de fortsätter med välfärdspolitiken. De sitter fast i övertygelsen att osjälviskhet är det goda, och att själviskhet är liktydigt med ondska. U-hjälpen är grundad på uppfattningen att de rika länderna måste vara osjälviska och dela med sig av sina rikedomar med de fattiga i Tredje världen. Så alla politiker som inbillar sig att osjälviskhet är en dygd - deras moraliska övertygelse driver dem till att stödja u-hjälpen.

Det är samma sak med välfärdspolitiken. Samtliga av de politiker som inte ifrågasätter idén att osjälviskhet är gott - de stödjer välfärdspolitiken. Det vore ju ”hjärtlöst” och ”själviskt” att säga sådana saker som att de handikappade och sjuka borde få lita till frivillig privat välgörenhet, istället för till statlig välfärdspolitik, när de inte kunde klara sig själva. Så moralen driver borgarna till att krama sossarnas politik.

Men varför förlorar den borgerliga regeringen sin popularitet? Det beror just på moralen. Den borgerliga regeringen ger sossarna vatten på sin kvarn när den, regeringen, kopierar sossarnas politik. När borgarna för en socialdemokratisk politik bekräftar den för väljarna att den socialdemokratiska politiken är ”rätt”, d.v.s. att den är i enlighet med moralens krav. Men samtidigt säger ju de borgerliga politikerna att de själva är borgerliga - och därmed att de inte är socialdemokratiska. Och det betyder att de säger att de är olika sossarna.

Men om sossarna, enligt borgarna själva, är de som har moralen på sin sida - och borgarna inte är sossar - då måste borgarna logiskt sett vara skurkar. Borgarna skulle ju inte kunna vara moraliska, om det är sossarna som vore moraliska, och borgarna vore något helt annat än dessa moralikt goda sossar! Så borgarna bara måste vara skurkar. Enligt sina egna uttalanden. Så det är borgarna själva som sörjer för att allmänheten betraktar dem som skurkar!

Varför är då borgarna impopulära?

Det säger sig självt. Ingen väljare med en gnutta självrespekt vill sitta vid lunchbordet på jobbet och berätta för arbetskamraterna ”Jag röstade på skurkarna häromdagen.” Hon skulle ju skämma ut sig! Så ju mera borgarna kramar sossarnas politik, desto mera föraktade av väljarna blir de. Det är en lönlös politik att försöka vinna socialdemokratiska röster genom att föra en socialdemokratisk politik, närhelst man inte själv är en socialdemokrat. Det hela bara spelar sossarna in i händerna. Det är lönlöst att försöka bli populära hos väljarna genom att slå vakt om sossarnas ”välfärdbygge” när man inte är sosse. Det förstår socialdemokratiska politiker som Morgan Johansson. De må vara dumma - men de är inte hur dumma som helst. Och de är ju sluga.

Det är bara sådana stollar som Fredrik Reinfeldt som är så dumma att de tror sig kunna skaffa sig socialdemokratiska röster genom att föra en socialdemokratisk politik, samtidigt som de själva bedyrar att de inte är just socialdemokrater.

Varför säger Reinfeldt förresten att han inte är Socialdemokrat? Om han tänker konkurrera med Sahlin om att föra hennes partis politik, då skulle han ju likaväl kunna ansluta sig till det partiet? Varför inte löpa hela linan ut och gå med i SAP? De enda som skulle förlora på det vore väl sossarna!

Så om Reinfeldt orkade vara ärlig på just det sättet - och han följaktligen gick med i Socialdemokraterna - då skulle han äntligen kunna åsamka Socialdemokraterna en skada!

Fredrik Reinfeldt skulle kunna göra en insats för Sverige genom att praktisera dygden ärlighet och ansluta sig till SAP! "Guilt by association!" du vet.