Jämlikheten förstör Sverige

Sveriges socialister argumenterar för den moraliskt korrupta välfärdspolitiken med ett slags utpressningsargument. De påstår att om inte vi alla mutade de ”underpriviligierade” med allsköns sociala förmåner - då skulle dessa ställa till en brottsvåg, en massa våldsamma upplopp, en massa kravaller och rentav ett inbördeskrig eller en revolution. Socialisterna påstår att ”jämlikheten”, som välfärdspolitiken sägs ha åstadkommit, har resulterat i ett särdeles fridfullt och socialt harmoniskt samhälle - ett samhälle med en särdeles låg frekvens av brott och andra sociala missförhållanden.

Dessvärre för socialisterna tyder talrika tidningsartiklar - samt dessutom statens egen statistik - på motsatsen.

Brottsligheten har ju flerfaldigats i omfattning sedan slutet av Andra världskriget! I slutet av 1940-talet rapporterades ca. 150.000 brott till polisen varje år. Nuförtiden [Jag skrev ursprungligen denna essä under sommaren av år 2009.], d.v.s. efter ca. 60 år av oavbruten välfärdspolitik, rapporteras uppemot 1.000.000 brott till polisen varje år! Nästan sju gånger så många brott m.a.o.!

Alkoholismen har också flerfaldigats i omfattning sedan den stora utbyggnaden av välfärdspolitiken kom igång för ca. 60 år sedan. I slutet av 1940-talet fanns det omkring 100.000 alkoholmissbrukare i Sverige. Nuförtiden lär antalet alkoholmissbrukare i landet uppgå till ca. 400.000! Ungefär fyra gånger så många alkoholmissbrukare m.a.o.!

 Drogmissbruket har också ökat våldsamt. I slutet av 1940-talet uppskattades det att det fanns några hundra tunga narkotikamissbrukare i hela landet. Idag lär det finnas minst 20.000 tunga narkomaner i landet! I grova slängar ett hundra gånger så många tunga drogmissbrukare m.a.o.!

Ett tungt vittnesmål om jämlikhetspolitikens misslyckande utgjordes av en artikel i Svenska Dagbladet den 29:e april, 2007. Rubriken sade egentligen allt: ”Unga mår sämre än sina föräldrar”.

Underrubriken löd: ”Antal självmordsförsök bland tonåringar har ökat rejält sedan 1980”. Texten i artikeln löd bl.a.: ”Dagens tonåringar tillhör den första generation som växer upp med sämre hälsa än sina föräldrar”. De unga idag mår sämre på flera sätt enligt den nämnda artikeln: ”Fyra gånger fler gör självmordsförsök”, ”Nästan tre gånger fler känner ängslan, oro och ångest”, ”Fler är trötta för jämnan, nära tre gånger fler har besvär med sömnen”, ”Dubbelt så många är överviktiga och feta”, ”Fler gör abort. Mer än dubbelt så många sexuellt överförda klamydiainfektioner upptäcks idag”.

Svenska dagbladet skrev också den 22:e juli, 2005: ”Omkring 1.500 svenskar tar årligen livet av sig . . . Sedan slutet av 1980-talet har självmordsförsöken ökat kontinuerligt i gruppen 15-24 år”. Den 22:e maj, 2005 skrev SvD: ”Den psykiska ohälsan ökar med en oroväckande fart bland ungdomarna i Sverige. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska undersöka ungdomars livssituation utifrån stress och konsekvenser av stressen för den psykiska ohälsan”. Tja, det sägs ju att psykvården i Sverige går på knäna nuförtiden!

Vad kan det bero på att svenskarna för närvarande mår allt sämre och sämre - detta mitt inne i den påstått åh-så-"underbara" välfärdsstaten?

Tja, syftet med välfärdspolitiken är ju att människor skall slippa ta ansvar för sig själva - eller hur? Om man misslyckas på något sätt - då ska staten finnas till hands för att ställa allt till rätta för en. Den där snälla farbrodern staten ska hålla medborgaren i handen och skydda henne mot den stygga verkligheten. Och det säger sig självt att om människor vänjer sig vid att inte ta ansvar för saker och ting - då kommer de inte heller att sköta sådana saker som sitt förhållande till alkoholen, drogerna, spelandet - eller ens sin respekt för lagen. Så ökat missbruk, dobbleri, psykisk ohälsa och brottslighet kommer som ett brev på posten.

Och detta gäller inte bara i Sverige! Mönstret går igen i samtliga övrigra välfärdsstater också (som t.ex. USA, Storbritannien, Tyskland o.s.v.).

Och det där om att vi skulle kunna muta de ”underpriviligierade” till att bli fridfulla och ”lugna”? Logiken säger att det förhåller sig precis tvärtom.

Sanningen är den att när man försöker muta människor - då uppmuntrar man bara de sämsta sidorna hos dem. Jämlikhetspolitiken går ut på att staten skall jämna ut mellan de ”rika” och de ”fattiga” - genom att ta pengar från de förra och lämna över detta stöldgods till de senare. Men staten tar ju i dagens läge inte samtliga pengar som de "rika" har ifrån dem. De "rika" har så gott som alltid fortfarande en ansenlig del av sina pengar kvar - även efter det att skattemasen har tagit sitt!

Och vad tror du de ”fattiga” gör då? Anta att en pank ung slyngel går på gatan och får syn på en gammal tant som är välklädd och håller i en fin handväska. Den fattiga slyngeln säger väl då till sig själv: ”Den där kärringen - hon har tydligen stålar. Staten har alltså inte gjort sitt jobb och skapat jämlikhet mellan henne och mig. Då får jag väl gå och göra jobbet själv istället!?” Så går slyngeln och skapar en "mera rättvis fördelning" genom att rycka åt sig tantens handväska (Och hon kanske ramlar och bryter lårbenet!).

Nej - både logiken och erfarenheten säger oss att välfärdsstaten framodlar ett nybrutalt grottmänniskosamhälle  - ett samhälle där ett kallt inbördeskrig ständigt pågår medborgarna emellan. Det är ingalunda någon fredlig lustgård till samhälle som följer i välfärdspolitikens spår!

Så det ligger inte till på det viset att brottsligheten beror på de s.k. ekonomiska ”klyftorna”. Brottsligheten beror istället på utjämningsideologin.

Tänk på att det fanns mycket större inkomst- och förmögenhetsskillnader i Sverige för 100 år sedan än vad som finns idag. Men brottsligheten var likväl bara en liten bråkdel så omfattande för 100 år sedan som den är idag. För 100 år sedan, innan Sverige hade blivit till en välfärdsstat, hade svenskarna som regel en anständig moraluppfattning. De ville ”göra rätt för sig” - och de tyckte att man måste respektera skillnaden mellan ”mitt och ditt”. De flesta svenskar var för stolta för att snylta och maska och fuska o.s.v. På den tiden var svenskarna anständiga människor för det mesta!

Men dagens svenskar är ofta annorlunda. Många av dagens svenskar har korrumperats av den förfallna kulturen och av den förda välfärdspolitiken. ”Moral är bara en smaksak - den är subjektiv” är den moderna uppfattningen. ”Det finns inget objektivt rätt och fel - det finns bara åsikter ifråga om `bör-frågor” - det blir konsekvensen. Ja, och samhället blir därefter!

Det är således dels den "jämlikhets"-syftande välfärdspolitiken, samt dels det moderna Sveriges idéer (som gav upphov till den moderna jämlikhetskulten), som har förstört det moderna Sverige.

Bättre idéer kan hittas i Ayn Rands idéroman Och Världen Skälvde (utgivet av förlaget Timbro). Eller ta en titt på denna webbsajt för information om idéerna: www.aynrand.org .