Bedriv inte eftergiftspolitik mot de religiösa!

Det [Tydligen har en del inledande text "tappats bort". Och jag kan inte hitta det någonstans. Jag minns heller inte säkert vad det var för nyhet som föranledde skrivandet av denna essä under sommaren/hösten av år 2010. Jag gissar att någon kidnappad västlänning vid namn Terry Jones halshöggs på en video av islamistiska terrorister.] förvånar mig inte. De islamistiska fundamentalisterna bedriver en fräck utpressningspolitik mot väst. De hotar att mörda ännu flera västlänningar om någon enda västlänning, som Terry Jones, vägrar att rätta sig efter islamisternas befallningar. ”Visa Islam respekt! Annars slår vi muslimer ihjäl er!” Det är islamisternas budskap till oss västlänningar.

Och – kunde man inte ha väntat sig det? – nu vädrar de religiösa i väst morgonluft. Islamisternas utpressning och terror ger en öppning för västländernas egna religiösa mörkermän – de kristna som tar sin religion riktigt på allvar – att förespråka något som i åtminstone ett par århundraden har varit tabu – d.v.s. lagar mot blasfemi. Tuve Skånberg, som är riksdagskandidat för Kristemokraterna, har magen att utnyttja det uppkomna läget – då västlänningar bävar av skräck för våldsdyrkande islamister – som en förevändning för att förespråka att yttrandefriheten i väst avskaffas. Ty att inskränka rätten att kritisera, och t.o.m. förolämpa, religionen det allra minsta utgör ett avskaffande av principen att vi får säga precis vad vi vill, så länge vi inte begår bedrägeri, eller förtalar människor (det finns sträng taget inget ”förtal”, i lagens mening, av en världssyn som t.ex. kristendomen eller islam).

Tuve Skånberg hoppas på att vår rädsla för de våldsdyrkande islamisterna ska tubba oss till att acceptera lagar mot att tala illa om religion i största allmänhet. Men det är en ren inbillning att tro att vi kan lösa problemen som vi har med den islamistiska terrorn genom att tiga. Att sluta upp med att säga saker som islamisterna ogillar skulle bara vara ett sätt att försöka blidka islamisterna. Vi skulle i så fall hoppas på att islamisterna skulle bli ”snälla” mot oss bara för att vi gav efter för deras hotelser, och försökte vara dem till lags.

Men att försöka blidka ondska uppmuntrar bara ondskan, så att den växer till sig och blir ännu dödligare. Detta såg vi på 1930-talet i Europa. Många europeiska politiker, som t.ex. Neville Chamberlain, satsade på att försöka blidka Hitler när denna diktator började skramla med vapnen. Och vi vet hur det gick. Hitlers aptit på erövringar bara växte när han såg att det övriga Europa var för feg för att försöka sätta stopp för hans aggressioner. Resultatet av det hela blev Förintelsen och det blodigaste kriget i hela mänsklighetens historia.

Hur ska vi då döma Tuve Skånberg moraliskt? Låt oss göra ett tankeexperiment. Låt oss tänka oss tillbaka till början av 1940-talet. Det pågick då ett blodigt krig ute i Europa. Vi svenskar var rädda för att bli indragna i kriget. Därför ville många av svenskarna att vi inte skulle stötta oss med Hitler. Och så kom den där bråkmakaren Vilhelm Moberg och lät publicera en roman, Rid i natt, som inget annat var än en förtäckt kritik av nazismen! Fy vad hemskt! Anta att Tuve Skånberg hade levat då. Han hade väl förespråkat att romanen Rid i natt skulle ha censurerats? För att vi skulle blidka Hitler och undvika våldet?

Nå, vad är den moraliska skillnaden mellan de där mordiska islamistiska fundamentalisterna, som spränger bomber på fullsatta restauranger och folkfyllda utomhusmarknader i syfte att mörda så många oskyldiga civila som möjligt - och de där mordiska nazisterna som gasade ihjäl judarna och zigenarna? Och vad är det för skillnad mellan att förespråka att vi ska förbjuda kritik av religioner i det föregivna syftet att blidka islamisterna - och att censurera den modiga Vilhelm Moberg i syfte att blidka nazisterna?

Som du kan förstå tycker jag att Tuve Skånberg är en fähund och en mörkerman. Men – hur ska vi handskas med den islamistiska terrorismen? Vi kan väl inte bara låta det hela fortsätta som hittills?

Nej – det kan vi inte. Vi måste sluta upp med att försöka blidka islamisterna. Vi måste föra krig mot de som ytterst står bakom den islamistiska terrorismen – nämligen regimerna i Iran och Saudiarabien. Terrorism kan inte fortleva utan att ha en trygg bas. Det är regimerna i Iran och Saudiarabien som tillhandahåller baserna åt terrorgängen i Mellanöstern. Iran och Saudiarabien är teokratier. Regimerna där stödjer reaktionära muslimska imamer och muftier. Och de indoktrinerar det uppväxande släktet i sina länder – Iran och Saudiarabien – med rabiata muslimska dogmer. Unga muslimer lär sig t.ex. i Iran och Saudiarabien att judar är ”avkomma till apor och svin”. Och det heter att det är varje rättrogen muslims heliga plikt att slå ihjäl alla dem som vägrar att låta sig omvändas till den ”rätta tron” - d.v.s. till Islam. Regimerna i Iran och Saudiarabien odlar nya generationer av mordiska terrorister för att ersätta alla de där självmordsbombarna som spränger ihjäl sig.

För att sätta stopp för den islamistiska terrorismen måste vi därför sätta stopp för dessa två regimer – regimerna i Iran och Saudiarabien. Vi svenskar borde därför ge f-n i att försöka blidka islamisterna. Vi borde i stället uppmana USA - det enda landet som har de erforderliga resurserna för att göra jobbet – till att äntligen få a-let i vagnen och gå i krig mot Iran och Saudiarabien! Det vore en enkel sak för USA att slå ut regimerna i Iran och Saudiarabien. Det skulle antagligen räcka med att bara bomba dessa två struntdespotier med USAs effektiva hangarfartygsbaserade stridsflyg. Och om inte det räckte så har ju USA kärnvapen också!

Skulle ett krig mot Iran och Saudiarabien göra alla de där hundratals miljoner muslimerna i Mellanöstern till våra svurna fiender - som skulle påbörja ett korståg av terrorism mot västländerna? Skulle den muslimska världen blossa upp - så att det blev ett eldhav av terrordåd mot västlänningarna? Nej – historien visar att så inte skulle vara fallet. Japanerna var fanatiska fiender till USA under Andra världskriget. Japanska soldater var så fanatiska att de utförde rena självmordsaktioner mot de amerikanska trupperna (minns kamikaze piloterna). Men USA krossade Japan med järnhand. Och som en följd av USAs beslutsamhet och inte minst moraliska självsäkerhet blev det inte någon våg av självmordsterrordåd mot de amerikanska ockupationstrupperna i Japan efter krigsslutet. Japanerna blev så grundligt slagna i kriget att de tappade suget på att fortsätta att kämpa när kriget var över. Det lär inte ha varit en enda amerikansk soldat som mördades av japanska terrorister under den amerikanska ockupationen av Japan.

Så det gäller att göra samma sak mot Iran och Saudiarabien som USA gjorde mot Japan under Andra världskriget – d.v.s. att bedriva kriget mot dem med en fullständig moralisk självrättfärdighet och utan att visa iranierna och saudiaraberna någon som helst återhållsamhet eller nåd.

Vi ska inte göra som Tuve Skånberg vill. Vi ska inte göra eftergifter för att blidka islamisterna. Vi ska kämpa istället!

Därför att vi har moralen och verkligheten på vår sida.