Varför jag kommer att rösta blankt i morgon

I det förra valet röstade jag på sossarna. Men jag kommer inte att göra det i morgon [Jag skrev ursprungligen denna essä strax före Riksdagsvalet i september av år 2010]. Den sorts valkampanj som sossarna nyligen har fört, tydligen på uppdrag av LO, gör att jag skulle få ett dåligt samvete om jag hjälpte sossarna till att återfå den politiska makten.

Varför röstade jag på sossarna i det förra valet? Och varför kommer jag inte att göra samma sak i morgon? Det ska jag försöka förklara.

Jag röstade på sossarna i det förra valet uteslutande av rent taktiska skäl. Jag ville bara hindra borgarna från att komma till makten. Jag avskydde och avskyr faktiskt sossarnas politik. Men jag avskydde och avskyr de borgerliga partierna ännu mera än vad jag avskydde och avskyr sossarna. Därför höll jag i näsan och röstade på (s) i det förra valet.

Fördelen med att få en sosse-regering är, som jag ser det, att sossarna får det mycket svårare att skylla eländet som deras välfärdspolitik skapar på kapitalismen närhelst de själva sitter vid makten.

När en borgerlig regering däremot sitter vid makten - då blir det i stort sett samma välfärdspolitik som det skulle ha blivit ändå med en (s)-regering. Men med skillnaden att nu, med borgarna vid makten, får sossarna en öppning för att göra kapitalismen till syndabock för välfärdspolitikens skadeverkningar. Alla ”vet” ju att en borgerlig regering står för ”kapitalismen”! D.v.s. folk tror sig veta. Så närhelst Sverige har en borgerlig regering som för sossarnas politik, får kapitalismen skulden för den politiken. Djupt orättvist!

Men trots att jag vill förebygga att sossarna ska kunna göra kapitalismen till syndabock för det elände som deras sketna uppfinning, välfärdspolitiken, orsakar - kan jag bara inte förmå mig själv till att rösta på sossarna i morgon. Därför att sossarnas valkampanj har varit så oerhört vedervärdig. Det har varit ”negative campaigning” för hela slanten. Detta begrepp, negative campaigning, är ett amerikanskt uttryck för en valkampanj som nästan uteslutande består av smutskastning av motståndaren. I den gångna valkampanjen har vi sett sossarna och LO sätta upp mängder av affischer där det står sådana saker som ”Megadumt” och ”Megafel” framför uppochnervända foton på borgerliga politiker. Detta tilltag är ett sätt att dra politiken i smutsen. Sosarnas valkampanj är inte värdigt en anständig parlamentarisk demokrati!

Så om jag röstade på sossarna i morgon, och de vann valet, skulle jag bidra till att sossarna och LO sannolikt drog slutsatsen att det lönade sig att devalvera politiken. Sossarna och LO skulle sannolikt dra slutsatsen att det lönade sig, maktmässigt, att bete sig som busar. De sämsta personerna bland arbetarrörelseidkarna skulle få vatten på sin kvarn. Med en valseger bakom sig skulle de våga bete sig som aggressiva busar i ännu större utsträckning än förut. Vår frihet skulle i så fall bli ännu mera hotad än den redan är.

Jag vill inte att sossarna och facket ska morska upp sig, och våga bli mera militanta. Jag vill i stället att sossarna och facket ska bli mindre självsäkra, och mera timida. En rejäl valförlust i år skulle bidra till att leda utvecklingen fram till det målet. Om sossarna led ett rejält valnederlag i morgon skulle sossarna och, ännu viktigare, LO sannolikt dra slutsatsen att det är en förluststrategi att bete sig aggressivt. De skulle dra slutsatsen att ett aggressivt beteende stöter bort väljarna. De skulle antagligen dra slutsatsen att de måste göra flera eftergifter mot frihetens och individualismens sak för att överhuvudtaget ha en chans att erhålla inflytande på utvecklingen.

Fega sossar är goda sossar!

Jag tror att arbetarrörelseidkarna är renodlade maktmänniskor. Jag tror att de är renons på idealism. Så om de kände att de måste välja mellan ideologin och makten – då skulle de nog välja att kasta ideologin överbord. Så en rejäl valförlust för sossarna i morgon skulle kunna få den välgörande effekten att vi blev av med den ideologiska kampviljan hos det största socialistiska partiet i landet. Bara Vänsterpartiet, och möjligen Miljöpartiet, skulle stå kvar på barrikaderna. Friheten skulle inte längre vara så akut hotad. Vi frihetsvänner skulle därmed få mera tid på oss att sprida de rätta liberala filosofiska idéerna – så att kulturen blev mera frihetsvänlig.

Jag vill dra mitt strå till stacken. Jag tänker därför inte rösta på sossarna i morgon. Men borgarna är också så urusla att jag inte kan förmå mig att rösta på dem heller. Därför kommer jag att rösta blankt i morgon. Jag resonerar så att ett blankröstande skulle kunna räcka för att förhindra en socialdemokratisk valseger. Och om tillräckligt många svenskar gör som jag - d.v.s röstar blankt - skulle det kunna bli en signal till hela politikerklassen om att svenska folket är hjärtligt trött på samtliga de cyniska och taktiserande politiska partierna. Vi kanske skulle få en välbehövlig upprensning i träsket.

Fast jag är mäktigt missnöjd med den svenska politiken tänker jag inte vara lat och söla – genom att bara stanna hemma och ruva i soffan i morgon. Jag kommer att göra mig besväret att gå till vallokalen. Och där kommer jag att i handling visa mitt missnöje med de befintliga politiska partierna genom att rösta blankt!

Blankröstning som proteströstning och målmedveten taktik m.a.o.