Another great site

Om du gillar min blogg, då kommer du antagligen att gilla den här sajten - http://www.aynrand.org/ .



Om du tycker att mina åsikter är tankeväckande, och undrar var du kan djupare utforska dem rekommenderar jag att du läser Ayn Rands idéroman, Och världen skälvde. Du kan köpa denna roman här - http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565 .

Kolla min ezine - www.radikalen.se .

Saturday, July 11, 2009

Våldet och förnuftet är motsatser

Vad är sambandet mellan förnuftet och våldet?

Under de senaste 200 åren har den politiska friheten vuxit fram. Monarkierna och imperierna har i stor utsträckning ersatts av parlamentariska demokratier. Under 1700-talet inträffade bl.a. de amerikanska och de franska revolutionerna - då några av de första republikerna i modern tid grundades.

Ungefär samtidigt, d.v.s. under de senaste trehundra åren, inträffade förnuftets tidsålder. Några av vetenskapens största giganter, som Galileo och Newton, verkade på 1600-talet. Och det därpå följande 1700-talet kallades för Upplysningen. Vetenskapen blomstrade. Och dess existentiella konsekvens, Industrirevolutionen, inleddes nästan samtidigt.

Kan det vara bara ett sammanträffande att den moderna friheten och den moderna vetenskapen växte fram under i stort sett samma århundraden? Det går att leda i bevis att så inte är fallet.

Förnuftet och friheten hör ihop som siamesiska tvillingar. När förnuftet segrar i ett samhälles kultur växer den politiska friheten snart fram också som en följd. Och när friheten börjar växa fram ökar i sin tur tendensen för förnuftet att dominera kulturen.

Omvänt är även oförnuftet och våldet som siamesiska tvillingar de också. När någon variant av oförnuft kommer till att dominera en kultur brukar friheten gå förlorad. Och när en diktatur av något slag kommer till stånd, brukar den genast försöka undertrycka förnuftet i kulturen - t.ex. medelst censur.

Under årtusenden av mänsklighetens historia var människorna över hela världen religiösa. Det innebar att de trodde på övernaturliga ”förklaringar” på verklighetens skeenden. Om en vulkan hade ett  utbrott t.ex., inbillade sig folket att det berodde på att Gud ville straffa människorna - och att det lämpligaste sättet att handskas med katastrofen var därför att gå ner på knäna och be till Honom om förlåtelse. Ord skulle vara lösningen på de dödliga konsekvenserna av vulkanutbrottet. Så religionen hörde samman med oförnuftet. Så länge som religionen hade mänskligheten i sitt grepp härskade oförnuftet.

Och samtidigt härskade tyranner och despoter! Det fanns nästan inga republiker av betydelse i världen före 1700-talet. Världen över härskade kungar och kejsare över resten av mänskligheten. Dessa enväldeshärskare stödde sig på religionen. Monarkerna i den kristna delen av världen t.ex. hävdade uttryckligen att det var Gud som hade gett dem deras rätt att härska. På engelska kallades detta för ”The Divine Right of Kings”. Monarkerna gav kyrkan politiskt stöd - och i gengäld gav kyrkorna monarkerna moraliskt stöd. Tjänster och gentjänster!

Så länge som religionen och oförnuftet dominerade världen var världen fylld till bredden med våld. Monarkerna utövade brutalt politiskt förtryck. Och gång på gång fick undersåtarna rycka ut i krig som monarkerna startade.

Inte sällan handlade krigen om religion. Många av de allra blodigaste krigen, före 1900-talet, var ju religionskrig. Det ligger nära till hands att se ett samband mellan det religiösa oförnuftets dominans i kulturen och med det samtida förtrycket och krigen - d.v.s. med det samtida våldet.

Mot slutet av medeltiden inleddes Renässansen i Europa - en tidsperiod då religionen började att förlora sitt grepp om européernas sinnen. Européerna började vända blicken bort från det påstådda livet på andra sidan om döden - och började istället fokusera på livet i denna verklighet, d.v.s. den värld som vi faktiskt lever i.

På 1600-talet hade utvecklingen gått så långt att den moderna vetenskapen började uppstå. Galileo och Newton grundade fysiken - och dessa två genier gjorde även landvinningar inom bl.a. astronomin och matematiken. Tänkarna började studera verkligheten omkring dem när de ville förstå världen - istället för att bara gräva i Bibeln.

Och ungefär samtidigt som sådana stora vetenskapsmän som Newton verkade, verkade också stora politiska tänkare som John Locke. John Locke gav som bekant upphov en stor del av den filosofiska grunden för den moderna politiska friheten. Newton och Locke var samtida engelsmän - och de var samma andes barn också. De verkade bådadera i England - till stor del av den anledningen att England var ett av sin tids friaste samhällen. Friheten uppmuntrade rationellt tänkande. Och de två nämnda tänkarna förespråkade en vetenskaplig syn på tillvaron - Newton på den fysiska tillvaron, Locke på den politiska dito. Så förnuftet och friheten verkar här ha gått hand i hand!

1700-talet, som följde direkt på Förnuftets tidsålder, kallades som sagt för Upplysningen. Och under det århundradet blomstrade vetenskapen och friheten. Fysiken, kemin, geografin, astronomin o.s.v. grundades och/eller utvecklades. Storbritannien besegrades av de frihetstörstande amerikanerna. Kung Louis den 15:e förlorade tronen i Frankrike. Politiken började liberaliseras i hela den civiliserade världen.

Framväxten av vetenskapen och friheten i västländerna inträffade samtidigt som den kristna kyrkan trängdes tillbaka. Den utbildade delen av befolkningen litade alltmera till vetenskapsmännen och allt mindre till prästerna. En kristen kommentator i 1700-talets USA klagade att ”Religion is being laughed out of existence!” ("Religionen håller på att utplånas genom att bli utskrattad!").

Det verkar alltså som om det rådde ett mönster: ”Ju mera förnuft och sekularism - desto mera frihet”.

Motsatta mönster gäller nog också.

Under 1900-talet började kollektivistiska religioner, som nazismen och kommunismen, att växa fram. Nazisterna och kommunisterna var precis likadana som de tidigare kristna - fast med den tämligen betydelselösa skillnaden att de dyrkade Kollektivet istället för att dyrka Gud. Kommunisterna låtsades vara vetenskapliga - och i viss mån gjorde Nazisterna det också. Men kommunisternas ”dialektiska materialism” och nazisternas ”rasbiologi” var humbug till "vetenskap".  Det var blott och bart mysticistiskt svammel utklädd till vetenskap. Både kommunisterna och nazisterna var, när allt kom omkring, motståndare till förnuftet.

Och Andra världskriget var som ett religionskrig mellan dessa två religioner - som var dödsfiender i dagspolitiken, men som samtidigt var brödrar i anden.

Så förnuftets tillbakaträngande under 1900-talet åtföljdes av våldets framväxt.

Det är väldigt logiskt att förnuftet och friheten åtföljs - och att förnuftet och våldet tenderar att utesluta varandra - i varje samhälle. Förnuftet som medel till umgänge bygger på övertalning. Och en knytnäve är inte ett argument. En knytnäve negerar argument. Det är därför som samtliga diktaturer utan undantag håller sig med censur.

En förnuftsmänniska förlitar sig på styrkan i sina argument. En diktator räds för rationella argument. En förnuftsmänniska säger ”Detta är vad jag anser vara sant, och dessa är mina logiska argument . . .” och hon är mottaglig för motargument. En diktator säger istället ”Detta är sant, därför att jag säger att det är sant . . .” och sätter samtidigt en laddad pistol mot åhörarens tinning.

En irrationell människa kan inte överleva länge utan att tillgripa våld. Som filosofen Ayn Rand uttryckte det ”En människa som säger `Detta är sant därför att jag säger att det är sant´ måste förr eller senare sträcka sig efter ett gevär.” Om en människa är irrationell -har hon ju inga rationella argument att tillgripa - och vad återstår då för henne att göra när hon vill tubba andra till att göra som hon vill - förutom att med våld tvinga dem?

En rationell människa däremot kan inte överleva länge utan frihet. Hon måste få handla efter sitt eget omdöme för att hon ska kunna tjäna något på sitt rationella tänkande. Om hon inte får handla efter eget huvud då blir hennes intellekt irrelevant. När hon inte får något utlopp för sitt tänkande i handling - vad spelar det då för roll vad hon tänker eller ens om hon tänker?

Religionen och våldet hör ihop. Det borde en snabb titt på historien göra troligt. Alla tidsåldrar då religionen har härskat har präglats av förtryck och krig. Litet filosofisk analys leder till samma slutsats. Religionen bygger på oförnuftet. Allt teologiskt svammel till trots, grundar sig alla religioner på godtyckliga påståenden.

Hur vet vi, t.ex., att Jesus förvandlade vatten till vin? Därför att det står så i Bibeln? Men hur vet vi då att det är sant bara för att det står i Bibeln? Det fanns väl aldrig någon häxa som bodde i ett pepparkakshus, bara för att det står så i Bröderna Grimms Sagobok? Bibelns ord på att saker och ting ligger till på ett visst sätt saknar betydelse som bevisföring. Det är bara fråga om ord som står i en bok vars författare vi vet ingenting om.

Och om religionen bygger på oförnuftet - då hör väl religionen logiskt ihop med våldet?

Se på världen idag. Var finns det mest våld? I de världsdelar som är mest religiösa och oförnuftiga. Den allra mest våldsamma delen av världen idag lär vara Mellanöstern - där majoriteten av människorna tar religionen Islam på riktigt stort allvar. Andra särdeles våldsamma delar av världen är Afrika - där primitiva animistiska religioner är utbredda, Latinamerika - där kristendomen fortfarande tas på stort allvar av de flesta, och Östeuropa - som har blivit väldigt kristen och/eller muslimskt igen efter den kommunistiska religionens fall. Vilka världsdelar är minst våldsamma? De som är mest ”västerländska”, d.v.s. de som är mest förnuftsdominerade – Nordamerika, Västeuropa, Japan och Australien. Återigen ser vi ett mönster – ju mera förnuft, desto mera frihet. Och ju mera oförnuft, desto mera våld.

Så vänstern utgör inget alternativ till de religiösa. Vänstern har lika fel som de religiösa. Vänstern brukar påstå att nyckeln till fred och frihet är ”kärlek”. D.v.s. vänstern vill att vi ska bejaka känslorna och nedvärdera förnuftet. Det är därför ingen tillfällighet att vänstern genom 1900-talets blodiga historia genomgående har försökt att genomföra sina kollektivistiska ”ideal” med våld (kom ihåg att demokrati bygger på statens våldsmakt också).

Men sanningen är att nyckeln till fred och frihet utgörs av att mänskligheten börjar respektera förnuftets absolutism, och att den förkastar idén att känslor är ett medel till kunskap om verkligheten.

- för att uppnå en varaktig fred och frihet, måste mänskligheten vända både religionen och vänstern ryggen.

Bara om mänskligheten väljer bort oförnuftet kan den också bli av med våldet. Det ena ger det andra. Orsak och verkan.

Förnuftet och våldet är nämligen motsatser.

No comments:

Post a Comment