Dålig fördelningspolitik

Anta att en forskare i USA uppfinner ett botemedel för cancer. Ett enda piller botar alla förekommande sorters cancer. Lungcancer, bröstcancer, magcancer, levercancer, leukemi, rubbet. Och varje piller kostar bara 100 kronor att tillverka. Folket jublar.

Men forskaren kräver en royalty på 10.000 kronor per piller som används i de rika industriländerna. Han har ägnat 20 år av sitt liv åt att forska fram detta piller. Han anser därför att han har en moralisk rätt att kräva en så pass stor belöning för pillret.

Den svenska sjukvården klarar ledigt av att betala 10.100 kronor styck för pillret. Det är ändå mycket billigare än de "gamla" cancerterapierna som strålbehandling och kirurgi. Och dessutom sparar staten enorma belopp i och med att de botade canceroffren kan arbeta istället för att gå på sjukpenning eller sjukpension i månader eller åratal.

Men den svenska arbetarrörelsen säger nej. Tvärstopp!

Forskaren skulle ju tjäna "för mycket"! Om den svenska sjukvården botade 200.000 cancersjuka svenskar per år med ett piller vardera skulle ju forskaren tjäna hela två miljarder kronor per år på det! Enbart i Sverige. Det vore ohemult mycket tycker ledarna för SAP och LO. Det vore fördelningspolitiskt helt oacceptabelt. Riksdagen får därför rösta om det. Majoriteten röstar för att forskaren ska nöja sig med en royalty på bara 1.000 kronor per piller i Sverige.

Men forskaren står på sig. Arbetarrörelsen rasar.

"Detta är ett demokratiskt beslut!" skriker statsministern och LO-ordföranden.

Men den amerikanska forskaren backar inte - och han har ett starkt patent på pillret.

Så den svenska riksdagsmajoriteten beslutar att pillret inte ska få användas i Sverige. Visserligen innebär det beslutet att hundratusentals svenskar får dö i onödan av cancer. Men det skulle ju vara dålig fördelningspolitik att låta en enda forskare tjäna miljardertals kronor på människors behov av sjukvård! Den svenska arbetarrörelsen håller minsann på sina principer!

Historien ovan är väl rätt så galen? Men sådana galenskaper förekommer i verkligheten. Nämligen i den svenska politiken idag! Den nuvarande svenska fördelningspolitiken är byggd på precis samma principer som absurditeterna den ovanstående historien. De "progressiva" skatterna och den "solidariska" lönepolitiken gör att svenska forskare och affärsmän inte får behålla mera än en bråkdel av frukterna av sitt arbete. Speciellt om de skapar och kommersialiserar innovationer som förbättrar, eller rentav räddar, livet för miljontals andra människor.

Forskarna och affärsmännen vet detta. Därför försöker många av dem inte ens. De lägger av - och resten av oss går miste om alla de värdefulla saker som de skulle ha kunnat skapat. Ingen av oss vet vilka fantastiska livsförbättringar vi har gått miste om p.g.a. den förda fördelningspolitiken. Dessa fantastiska livsförbättringar syns ju inte eftersom de inte har genomförts! Och vi vet inte hur många intelligenta människor det är som har gett upp och inte försökt att göra något av sig själva och sedan har gått under i tysthet p.g.a. den svenska avundsjukan och dess uttryck i fördelningspolitiken.

Ett sätt att få en aning om vad vi har gått miste om är att läsa en viss idéroman - nämligen Och världen skälvde av Ayn Rand (Atlas Shrugged på engelska). Romanen innehåller en samhällsskildring och en filosofi som tydliggör sådana saker som följderna av socialismen och följderna av avundsjukan. Man får en ökad lust och ork att kämpa om man läser Och världen skälvde. Det är därför boken har blivit en modern klassiker som har sålts i mer än fem miljoner exemplar hittills i hela världen. Om någon enda bok kan stoppa socialismen och välfärdspolitiken så är det denna bästsäljande idéroman. Läs den! Finns att köpa bl.a. hos www.adlibris.se .