Altruismen vs kapitalismen

Filosofen Ayn Rand observerade att den stora striden i vår tid inte är den mellan kapitalismen och kommunismen. Den riktigt stora striden står mellan kapitalismen och altruismen. Så länge västlänningarna accepterar den altruistiska moralläran kommer de att spela i händerna på frihetens fiender. Så länge de accepterar idén att uppoffring för andra är ett ideal kommer de inte att kunna bjuda ett principfast motstånd till socialismen - ty socialismen är inget annat än det politiska medlet för att få till stånd just altruistisk självuppoffring.

Sovjetunionens historia visar detta tydligt. P g a altruismens inflytande har västerländska politiker och kapitalister gång på gång räddat Sovjetväldet från att falla.

Det började redan några år efter den ryska revolutionen. 1921 hade produktionen i stort sett avstannat i Sovjet. Massorna höll på att svälta ihjäl. Om utvecklingen hade fortsatt i samma spår hade kommunistväldet kollapsat.

Men västländerna kom tyvärr till Sovjetunionens undsättning. Den amerikanska politikern Herbert Hoover, som senare blev USAs president, byggde upp en internationell organisation för livsmedelsbistånd till Sovjetunionen. Enbart USA skickade 700.000 ton livsmedel till sovjetstaten. Andra västländer skickade livsmedel också. Maten från väst hindrade Sovjetunionen från att falla samman i en landsomfattande svältkatastrof (fast ca fem miljoner ryssar svalt ihjäl ändå).

Det var den altruistiska moralläran som orsakade livsmedelsbiståndet. Många västerländska ledare tyckte synd om ryssarna. Det var ju inte de vanliga ryska arbetarnas och böndernas fel att kommunisterna hade tagit makten i landet. Så varför skulle de svälta ihjäl för att Lenin förde en vansinnig politik? Så resonerade de altruistiska ledarna i USA och Västeuropa.

Oräkneliga miljoner människor världen runt har fått plikta med sina liv för att altruisterna räddade Sovjetunionen. Att kommunistregimen överlevde har ju inneburit att den har kunnat åstadkomma ännu mera förödelse.

Om utvecklingen hade fått ha sin naturliga gång hade förmodligen några tiotals miljoner ryssar svultit ihjäl i början på 1920-talet. Det hade haft två positiva effekter. Dels hade kommunisterna förlorat makten i Ryssland. Och dels hade socialismens motståndare världen runt kunnat peka på Sovjetunionen och sagt "Se där, de genomförde socialismen i Ryssland och ryssarna svalt ihjäl!". Socialismen hade följaktligen hamnat i vanrykte. Och då hade världens socialister inte kunnat erövra makten och genomfört massmord någonannanstans igen.

Men p.g.a. livsmedelsbiståndets konsekvenser har istället socialismens anhängare världen runt kunnat peka på Sovjetunionen och sagt "Se där, de genomförde socialismen i Ryssland och ryssarna svalt inte ihjäl!". Därmed räddades socialismens rykte - och socialister kunde senare införa slaveri och massmord i dussintals andra länder i världen också, och många miljoner flera oskyldiga människor fick dö i onödan.

Sovjetunionens parasitism på väst har fortsatt under hela det eländiga väldets historia. Under 1920- och 1930-talen lurade Moskvaregimen västerländska storföretag och kapitalister till att industrialisera Sovjetunionen. Dessa företag och kapitalister fick bilda samriskbolag med den sovjetiska staten. De förra fick skjuta till kunskaperna och kapitalet - medan den senare sköt bara till billig arbetskraft (inte så sällan slavarbetskraft).

Den amerikanska bilindustrins skapare Henry Ford lockades till att bygga upp Sovjetunionens lastbilsindustri. Den stora amerikanska dammbyggaren Hugh Cooper ledde byggandet av det jättelika vattenkraftsverket vid Dnieprostroi i Ukraina. Det amerikanska Arthur G. Mackee Company byggde det berömda stålverket vid Magnitogorsk. Svenska SKF byggde upp Sovjetunionens rullningslagerindustri. O.s.v. Alla dessa s.k. "socialistiska mönsterprojekt" skapades i själva verket av västerländska företagare. Men det förhållandet lyckades Moskvaregimen tiga ihjäl. Vilket gjorde socialismen ännu mer lockande för avundsjuka medelmåttor världen runt som ruvade på dagdrömmar om att de inte behövde kapitalisterna.

De västerländska företagarna som industrialiserade Sovjetunionen hoppades själva tjäna pengar på det. Men de motiverades nog också av den altruistiska moralläran. De inbillade sig att de gjorde en "god gärning" när de "hjälpte" ryssarna.

1941 invaderade Nazityskland Sovjetunionen. De tyska arméerna skar genom det ryska försvaret som en varm kniv genom smör. Sovjetväldet hade gått under om inte västländerna, och i synnerhet USA, hade kommit till Sovjets undsättning. USA räddade Sovjetväldet genom att skicka dess krigsmaskin kopiösa mängder mat, vapen, maskiner, råvaror och annat som Sovjetunionens socialistiska ekonomi inte förmådde producera tillräckligt mycket av själv. De västerländska politikerna beslutade att rädda ett av världshistoriens värsta massmördarvälden till en stor del p.g.a. att de ville agera som "goda" altruister.

Men Moskvaregimen, trots att den i själva verket hade gått under utan de halvkapitalistiska västländernas stöd, lyckades med hjälp av västländernas vänsterintellektuella att odla myten att det var Sovjetunionens förtjänst att Nazityskland besegrades! Så socialismens rykte blåstes upp ännu mera - och ännu flera länder togs över av mordiska socialister under efterkrigstiden.

Sovjetunionen kollapsade till slut år 1990. Västländerna klarade inte av att hålla det odugliga kommunistväldet under armarna hur länge som helst. Men begrunda vilket fasansfullt pris mänskligheten har tvingats betala för västländrenas hjälp till Sovjetunionen!

Tänk om Sovjetväldet hade fått lov att kollapsa i en svältkatastrof redan på 1920-talet. Då hade vi inte "bara" sluppit flera massmördande kommunistvälden. Dessutom hade kanske socialismen fått ett så skamfilat rykte att Hitler inte hade haft en chans att vinna tyskarnas stöd. Vi hade kanske sluppit både Förintelsen och Andra världskriget också!

Men det är ännu inte för sent för att rädda världens överlevande från altruismen. Det finns hoppfulla tecken. Alltflera unga tycker numera att de har en rätt att leva för sin egen skull och att de har en rätt att sträva efter sin egen lycka. Framgångsrika företagare och kapitalister betraktas numera av alltflera unga människor med rätta som hjältar, och inte som skurkar. Allt flera unga människor tycker numera att det är en dygd att tjäna mycken pengar.

Dessa positiva tecken på en förbättring av vår kultur är förmodligen en följd av filosofin objektivismens indirekta inflytande. De flesta svenskar känner ännu inte till denna filosofi och dess skapare Ayn Rand. Men Rands böcker har lästs av miljontals människor världen runt. Ayn Rands idéer har spridit sig som ringar på vattnet genom kulturen. Världens bästa hopp idag utgörs av möjligheten att flera människor kommer till att upptäcka objektivismen - t.ex. genom att läsa sådana böcker som "Och världen skälvde" och "Urkällan" (finns att köpa online hos adlibris och cdon).